Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Ett kompaniskap upplöses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
skriftecken i hela schemat var en knotig ek i
svårigheternas skog, och jag fällde dem den ena efter
den andra med en sådan kraft, att jag efter tre
eller fyra månader ansåg mig mogen att göra ett
litet experiment med en af våra öfverdängare i
underhuset. Skall jag någonsin glömma hur det glänsande
talet sprang ifrån mig innan jag börjat, och hur min
fåniga blyertspenna hoppade omkring på papperet
som om den fått konvulsioner!
Det gick inte, det fick jag klart för mig. Jag
hade spänt vingen för högt och skulle på det sättet
aldrig komma ur fläcken. Jag vände mig nu till
Traddles och begärde råd. Han föreslog att diktera
tal för mig i ett tempo, lämpadt efter min svaghet,
och göra uppehåll då och då. Ytterst tacksam för det
vänliga rådet, antog jag förslaget, och ganska ofta,
ja, nästan hvarenda afton en lång tid höllo vi ett
slags enskildt parlament vid Buckingham Street, sedan
jag kommit hem från doktor Strong.
Maken till parlament får man leta efter. Min
tant och mr. Dick föreställde regeringen eller
oppositionen, allt efter råd och lägenhet och Traddles, med
tillhjälp af ’Enfield’s Speeaker, eller ett band
parlamentstal, framslungade de mest förvånande
beskyllningar mot dem. Stående vid bordet med fingret
mellan bladen iör att ej tappa bort stället och med
högra armen gestikulerande öfver hufvudet, plägade
Traddles som mr. Pitt, mr. Fox, mr. Sheridan, mr.
Burke, lörd Castlereagh, vicomte Sidmouth eller mr.
Canning arbeta upp sig till den våldsammaste ifver
och fara ut mot min tant och mr. Dick i de häftigaste
anklagelser för slöseri och korruption. Jag satt ett
litet stycke därifrån med anteckningsboken på knäet
och fäktade så mycket jag orkade för att följa med.
Traddles’ inkonsekvens och hänsynslöshet kunde icke
öfverträffas af någon verklig politiker. Inom en vecka
hade han förfäktat hvarje art af politik och hissat
flaggor af alla färger på master af alla slag. Min
tant, som mycket liknade en omutlig lordkansle/,
inpassade, när texten syntes fordra det, ett och annat
43. — DickensDavid Copperfield^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
