- Project Runeberg -  David Copperfield /
689

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Ett kompaniskap upplöses

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

nom personligen, såsom ett pitschaft, ett pennstift
eller en ring, talade vi mycket sakta.

Vi hade förseglat åtskilliga packor och fortforo
alltjämt med vårt dammiga, stillsamma arbete, då
mr. Jorkins sade, användande alldeles samma ord
om sin förre kompanjon, som den;ne användt om
honom:

»Det var mycket svårt att förmå mr. Spenlow att
afvika från de vanliga hjulspåren. Ni kände honom
nog. Jag är böjd för att tro, att han inte gjort något
testamente.»

»Jo, det vet jag, att han har», sade jag.

Båda afbröto de sitt arbete och sågo på mig.

»Sista gången jag såg honom», sade jag, »talade
han om för mig, att han gjort sitt testamente, och
att hans angelägenheter för länge sedan voro ordnade.»

Mr. Jorkins och gamle Tiffey sågo på hvarandra
och skakade på hufvudet.

»Det ser föga lofvande ut», sade Tiffey.

»Föga lofvande», upprepade mr. Jorkins.

»Ni betviflar väl inte —», började jag.

»Min bästa mr. Copperfield», sade Tiffey och lade
sin hand på min arm, tillslöt båda ögonen och skakade
på hufvudet, »om ni varit i Commons så länge som
jag, skulle ni veta^, att det finnes ingenting, som
människorna äro så inkonsekventa och opålitliga i
som i sådant.»

»Just samma anmärkning gjorde han», svarade jag,
vidhållande min tro.

»Det gör nära nog slag i saken», anmärkte Tiffey.
»Min åsikt är, att intet testamente finnes.»

Detta föreföll mig högst besynnerligt, men det
visade sig verkligen, att det icke fanns något
testamente. Han måtte aldrig ha tänkt på att sätta upp
något sådant att döma efter hans papper, ty det fann£
ingen antydan, intet utkast, ingen förteckning, som
tydde på några testamentariska afsikter. Nästan lika
mycket förvånade det mig, att hans affärer voro i det
mest oordnade skick. Jag fick höra, att det var
alldeles ofantligt svårt att komma under fund med

44. — Dickens, David C öppetfield.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free