Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLI. Doras fastrar - XLII. Ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Och vi vände åter till gitarrlådan och
blomstermålningen och visorna, som uppmanade till att
ständigt och jämt dansa och sjunga tralala, och vi voro
så lyckliga som veckan var lång. Ibland önskade jag,
att jag haft mod att låta miss Lavinia förstå, att
jag tyckte hon behandlade mitt hjärtas skatt väl mycket
som leksak, och ibland vaknade jag till medvetande
om att |äfven jag smittats af det allmänna felet och
börjat behandla henne som en leksak — men det
var inte ofta.
KAP. XLII.
Ofog.
Ehuru detta manuskript ej är ämnadt för andras
ögon än mina, tycker jag nästan., att det icke
tillkommer mig att beskrifva hur strängt jag arbetade
med den där förskräckliga stenografien och alla
dithörande förbättringar, sporrad som jag var af min
ansvarskänsla gent emot Dora och hennes fastrar.
Jag vill blott lägga till det som redan nedskrifvits;
öm min ihärdighet under denna period af mitt lif
(och om den tåliga och oafbrutna energi, som då
kbm till mognad hos mig och som blef en stark
beståndsdel af min karaktär, så vida denna kan anses
äga någon styrka alls, att då jag blickar tillbaka,]
är det just där jagi finner ursprunget till min framgång.
Jag har haft mycken tur i världsliga ting; många
äro de som arbetat mycket strängare och’ inte lyckats
hälften så väl, men jag hade aldrig kunnat åstadkomma
hälften af hvad jag gjort, förutan de vanor af
punktlighet, ordning och flit,.förutan den fasta beslutsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
