Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
att koncentrera mig på en sak i sänder, oafsedt hur
snart den efterträddes af en annan, som då utvecklades.
Gud skall veta, att jag inte säger detta för att berömma
mig. Den som, i likhet med mig, skildrar sitt eget
lif sida för sida, måste i sanning ha varit en
förträfflig människa, om han skonats från det bittra
medvetandet pm att ha förspillt många gåfvor,
försummat många tillfällen och ofta lidit nederlag, då
vrånga och stridiga känslor kämpat inom hans bröst.
Jag tror inte, att jag af naturen fått en enda gåfva,
som jag inte ofta missbrukat. Min mening är blott
att säga, att allt hvad jag försökt göra i mitt lif*
har jag af allt hjärta försökt göra väl, att allt hvad
jag ägnat mig åt, har jag satt in hela min kraft på
och att jag, om det gällt stora syften eller små, alltid
tagit dem på allvar. Jag har aldrig ansett det möjligt
att någon naturlig eller förvärfvad talang kan vinna
sitt mål annat äin i förening med pålitlighetens,
redbarhetens och ihärdighetens egenskaper. Det går inte för
sig här på jorden. Ett visst lyckligt anlag och ett visst
gynnsamt tillfälle kunna bilda sidostolparna i den
stege, på hvilken somliga människor komma upp, men
stegens pinnar måste vara af ämne som tål nötning,
och slit, och det finnes intet surrogat för ett bestående,
energiskt och ärligt allvar. Att aldrig låna blott ena
handen till någlot jag kunnat sätta in hela m!in varelse
på och att aldrig låtsa ringakta mitt arbete, hvilket
det än varit — se där de gyllene regler, som ledt
min verksamhet!
I hvad mån jag har att tacka Agnes för de vanor,
jag nyss omsatt i föreskrifter, upprepar jag icke här.
Med tacksam kärlek öfvergår nu min berättelse till
henne.
Hon kom på fjorton dagars besök till doktorns.
Mr. Wickfield var en gammal vän till doktorn, och
doktorn önskade tala med honom och krya upp
honom. Något i den vägen hade blifvit sagt till Agnes,
då hon sist varit i staden, och detta var resultatet
däraf. Hon och hennes far följdes åt. Det förvånade
mig just inte att höra, att hon lofvat skaffa bostad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
