Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
752
att med nedslagna ögon och utan att afbryta
skrapningen, mycket långsamt säga:
»När jag inte var annat än en ringa bokhållare,
såg hon alltid ned på mig. Jäfnt och ständigt ville
hon, att Agnes skulle besöka henne, och alltid var
hon er vän, master Copperfield; men jag stod så
långt under henne, att hon inte låtsade se mig.»
»Än se’n då?» sade jag. »Det ägde kanske sin
riktighet.»
»— Och äfven under hionom», fortfor Uriah mycket
tydligt och med begrundande röst, alltjämt rifvande
sig på hakan.
»Känner ni inte doktorn bättre», sade jag, »än
att ni tror, att han hade en aning om att ni fanns till,
då han inte såg er framför sig ?»
Åter gaf ha,n mig en sneglande blick, och i det
han ytterligare förlängde sitt ansikte för att bättre
komma åt att rifva sig på hakan, svarade han:
»Åh, för all del, inte menar jag doktorn! Inte
menar jag den stackars mannen, inte. Jag menar mr.
Maldon.»
Mitt hjärta nästan upphörde att klappa. Alla mina
gamla farhågor och tvifvel i detta ämne, doktorns
hela lycka och frid, alla de blandade möjligheterna af
skuld och oskuld, som jag icke förmått reda, såg jag
nu prisgifna åt denne skurks godtycke.
»Aldrig kom han in på kontoret utan att ge mig
befallningar och skicka mig ärenden», sade Uriah.
»Han var mJorsk med besked, det vill jag lofva. Jag
var mycket ödmjuk och ringa då — och det är jag
än. Men det där tyckte jag inte om då, och det gör
jag inte nu heller.»
Han upphörde med att rifva sig på hakan och sög
i stället in kinderna, så att de tycktes mötas
invändigt — och hela tiden sneglade han på mig.
»Hon är en sådan där fin och älskvärd dam», sade
ban, sedan ban långsamt låtit ansiktet återtaga sin
vanliga form, »som visst inte vill vara vän med en
sådan som jag, det vet jag. Hon är af den sorten,
som skulle råda min Agnes att höja sina anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
