Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLV. Mr. Dick uppfyller min tants förutsägelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812
känslor, miss Trotwood och David! — just då han
höll på att skrifva sitt testamente.»
Hennes dotter vände sig hastigt om, där bon
satt vid fönstret.
»Jo, min kära Annie», upprepade mrs.
Markle-ham i det hon bredde ut tidningen som en duk öfver
knäna och lade sina händer därpå, »just som han
höll på att sätta upp sin sista vilja och testamente.
Tänk bara hvad han är kärlèksfull och omtänksam I
För att göra rättvisa åt den älsklingen — ty det
är det enda ord, som passar honom — måste jag
tala om för er, hur det var. Ni vet kanske, miss
Trotwood, att här i huset tänder man aldrig ljus
förrän ögonen äro färdiga att flyga ur hufvudet af
ansträngning att läsa tidningen, och att det i hela
huset inte finns en stol, där man med trefnad kan
sitta och läsa tidningen utom inne i doktorns
skrif-rum. Detta var anledningen att jag lockades dit, och
där såg jag också, att det brann ljus. Jag öppnade
dörren. Jämte doktorn voro två herrar därinne,
antagligen jurister, och alla tre stodo de vid bordet,
den käre doktorn med en penna i handen. ’Detta
testamente uttrycker således helt enkelt’, sade doktorn
— Annie lilla, hör nu på riktigt — ’detta, mina
herrar, uttrycker således helt enkelt det förtroende jag
hyser för mrs. Strong och tillerkänner henne utan
förbehåll alltsammans?’ Den ena af juristerna
svarade: ’Och tillerkänner henne utan förbehåll
alltsammans.’ Med de för en mor så naturliga känslorna
utbrast jag då: ’Jag ber tusen gånger om förlåtelse!’
snafvade på tröskeln och skyndade bort genom den
lilla korridoren, som går förbi skafferiet.»
Mrs. Strong öppnade glasdörren och gick ut på
verandan, där hon stödde sig mot en pelare.
»Men säg mig nu, miss Trotwood, och säg mig,
David», sade mrs. Markleham, som mekaniskt följde
henne med ögonen, »är det inte riktigt uppfriskande
att träffa på en man vid doktor Strongs ålder, som
har styrka att göra någonting sådant? Det bara be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>