- Project Runeberg -  David Copperfield /
830

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVI. Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

igen, klängde utför en vinranka nedanför fönstret
och1 har, så vidt jag vet, ej blifvit sedd af någon
sedan dess.»

»Hon är kanske död», sade miss Dartle med ett
leende, som om hon velat sparka till den olyckliga
flickans döda kropp.

»Det är möjligt, att hon dränkt sig, miss», sade
mr. Littimer, glad att få en förevändning att ställa
sitt tal till någon. »Det är alltför möjligt. Eller
också har hon kanske fått hjälp af fiskarena och deras
hustrur och barn. Som hon var mycket begifven på
simpelt sällskap, miss Dartle, plägade hon ofta tala
med dem på stranden och sitta i närheten af deras
båtar. Jag har sett henne göra det hela dagar,
då mr. James varit borta. Mr. James var allt annat
än belåten, då han en dag fick veta, att hon talat
om för barnen, att hon var fiskardotter och att hon
för länge sedan hemma i sitt land hade sprungit och
lekt på stranden alldeles som de.»

O, Emily, den sköna, olyckliga flickan! Jag såg
henne för mig sittande på den fjärrbelägna stranden
bland barn lika henne, i hennes oskulds dagar,
lyssnande till röster lika dem som kunnat kalla henne
»moder», om hon varit en fattig mans hustru, och
till hafvets väldiga brus med dess förtonande: »Aldrig
mer!»

»När det var alldeles klart, att intet kunde göras,
miss Dartle —»

»Har jag inte sagt er, att ni inte skall tala till
mig?» utbrast hon med strängt förakt.

»Ni talade till mig, miss», svarade hän. »Jag ber
om ursäkt. Men det är min plikt att lyda.»

»Så uppfyll då er plikt», sade hon. »Sluta er
historia, och gå!»

»När det blef klart», sade han med oändlig
aktningsvärdhet och en ödmjuk bugning, »att hon ej
stod att finna, uppsökte jag mr. James, enligt den
adress han gifvit mig i och för brefskrifning, och
meddelade honom hvad som händt. Detta föranledde
en ordväxling mellan oss, och jag var skyldig mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0832.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free