- Project Runeberg -  David Copperfield /
867

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVIII. Husliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

att lägga sig hos henne, och då han tystnat, drog hon
det ena af hans långa öron gång på gång genom
handen och upprepade tankfullt: »Till och med lilla Jip!
Stackars lilla Jip!»

»Hans lungor är det inte något fel med», sade
min tant helt gladt, »och hans antipatier äro långt
ifrån svaga. Han har säkert ganska många år för
sig. Men om du vill ha en hund att springa i kapp
med, Lilla Blomma, så är han för välfödd till det, och
du skall få en annan af mig.»

»Tack1, snälla tant», svarade Dora med matt röst,
»men det vill jag inte ha.»

»Inte det?» sade min tant och’ tog af sig
glas-Ögonen.

»Jag kunde inte ha någon mera hund än Jip»,
sade Dora, »det skulle vara så ovänligt mot honom.
För resten kunde jag aldrig bli så god vän med
någon annan hund som med Jip, ty ingen annan
hund har kant mig innan jag blef gift, ingen annan
har skällt på Doady, då han först kom till vårt hem.
Jag är rädd, att jag aldrig skulle kunna fästa mig
vid någon annan hund än Jip, tant.»

»Det förstår jag», sade min tant och klappades
henne åter på kinden. »Du har rätt.»

»Tant blef väl inte stött på mig?» sade Dora.

»Hvad du (är för en liten känslig varelse!»
utbrast min tant. »Hur skulle jag kunna bli stött pä
dig!» : : ! I j i M

»Nej, nej, det trodde jag inte heller, men jag är
trött, och det gjorde mig litet dum för tillfället —
en liten enfaldig toka är jag för resten alltid, men jag
blef än enfaldigare då vi talade om Jip. Han här
varit med och kant mig under alla skiften — är det
inte så, Jip? Och: jag skulle inte vilja vara honom
btrogen för att hän blifvit litet förändrad — inte
sant, Jip?»

Jip kröp närmare intill sin matmor och slickade
henne på handen.

»Inte är du väl sä gammal, Jip!, att du lämnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free