Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLIX. Jag drages in i mystiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
honom, men icke ens lcfrnjetten hängde så ledigt
som förr, och skjortkragarna, ehuru de bibehållit sina
k|olossala dimensioner, föreföllo litet slankiga.
»Mina herrar» ,sade mr. Micawber, sedan vi
hälsat på hvarandra, »ni äro vänner i nöden, verkliga
vänner. Tillåt mig att framställa en fråga om det
fysiska befinnandet hos mrs. Copperfield in esse och
mrs. Traddles in posse, det vill säga under
förutsättning att min vän mr. Traddles ännu icke blifvit
förenad med föremålet för sin kärlek i lust och nöd.»
Vi tackade för hans artighet och besvarade hans
fråga. Han riktade därefter vår uppmärksamhet på
muren och började tilltala oss med orden: »Jag kan
försäkra er, mina herrar»^ då jag gjorde en
invändning mot denna ceremoniösa form och bad, att han
skulle återgå till den han förr begagnat.
»Min bästa Copperfield», sade han och tryckte min
hand, »er hjärtlighet öfverväldigar mig. Detta
bemötande mot den splittrade ruinen af det tempel, som
en gång kallats man — om jag så får uttrycka mig —
vittnar om ett hjärta, som är en heder för vårt släkte.
Hvad jag nyss ämnade säga var, att jag nu åter skådar
den lugna plats, där några af min tillvaros lyckligaste
stunder förflutit.»
»Och dessa stunder ha blifvit så lyckliga genom
tmrs. Micawber», sade jag. »Jag hoppas hon mår väl.»
»Jag tackar er», svarade mr. Micawber, hvars
ansikte mulnade vid denna hänsyftning, »hon mår så
där. Och detta», sade mr. Micawber och nickade
sorgset på hufvudet, »är Bench-fängelset! Här var det,
som, för första gången på många efter hvarandra
följande år, det öfverväldigande trycket af pekuniära
förpliktelser icke dag för dag gjorde sig gällande
medelst påträngande röster, som vägrade att lämna
korridoren, här fanns det ingen portklapp på dörren till
tjänst för fordringsägare, här delgåfvos inga
stäm-ninjgar, bch häktningsorderna expedierades utanför
grindarna. Mina herrar», sade mr. Micawber, »när
skuggan af dessa järnpiggar ofvanpå tegelmuren föll
på promenadplatsens sandgång, har jag sett mina barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
