Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L. Mr. Peggottys dröm går i uppfyllelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
födelsestad; den fräcka, lättfärdiga, slipade
sällskaparinna med sådana personer som James Steerforth.
Det roade mig a^tt se, hut en sådan slyna ser ut.»
Det frågade till, som om den olyckliga flickan,
öfver hvilken dessa smädelser hopades, sprungit mot
dörren och den andra raskt hindrat henne att komma
ut. Ett ögonblicks paus följde sedan.
Då miss Dartle åter började tala, var det med
sammanbitna tender, och hon stampade i golfvet.
»Stanna härinne!» sade hon. »Annars skymfar
ja[g er inför hela huset, hela gatan. Om ni söker att
undfly mig, håller jag er kvar, om så vore vid håret,
jo ch tvingar själfva stenarna att vittna mot er I»
Ett förskrämd t mummel var det enda svar, som
nådde mina öron. Sedan blef det tyst. Jag visste
inte hvad jag skulle göra. Hur mycket jag än
önskade att göra slut på detta uppträde, kände jag, att
jag icke hade någon rättighet att träda emellan, att
det endast tillkom mr. Peggotty att se och rädda
henne. Skulle han (då aldrig komma, frågade jag
mig otåligt.
»Jaså, hon ser ut så där!» sade Rosa Dartle med
ett hånfullt skratt. »Så enfaldigt af honom att låta
bedåra sig af iden där hycklade blygsamheten, det
dßY hängande hufvudet!»
»O, för Guds skull, sköna mig!» utbrast Emily.
»Hvem ni än är, känner ni min sorgliga historia, men
skona mig för Guds skull, så vidt ni själf en gång
vill bli skonad!»
»Så visst jag vill bli skonad!» upprepade den
andra harmset. »Hvad tror ni väl det finns för
gemensamt mellan oss?»
»Intet annat ån vårt kön», sade Emily och brast i
tårar.
»Och det», sade Rosa Dartle, »är ett så starkt
anspråk, framställdt af en så djupt sjunken varelse, att
pm jag hyste andra känslor än förakt och afsky för
er, skulle det frysa dem till is. Vårt kön! Jo, ni är
ji^st en heder för vårt kön!»
»Jag har förtjänt detta», sade Emily, »men det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
