Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LI. Början af en längre resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
och smekte barnet. »Siamesisk ras. Nå, lilla
elefant I»
Den lilla elefanten öppnade dörren till
bodkammaren, och jagi såg nu, att denna på senare tider
blifvit förvandlad till sofrum åt mr. Omer, som det var
svårt att förflytta uppför trappan. Och så satte hon
pannan mot ryggstödet på mr. Omers stol, så att
lockarna föllo ned öfver hennes ansikte.
»När elefanten vill knuffa undan något, stöter han
till det med pannan, som ni vet, sir», sade mr. Omer
och blinkade åt mig. »Se så, elefant! ett, tu, tre!»
Vid denna signal svängde elefanten, med en för
ett så litet djur ovanlig skicklighet, om stolen, med
mr. Omer sittande i den, och rullade hastigt och
lustigt in den i sängkammaren, utan att den rörde vid
dörrposten. Mr. Omer njöt obeskrifligt af detta
konststycke och Vände sig om för att nicka åt mig så
segerstolt, som om hans lifs alla bemödanden gått ut därpå.
Efter en kort promenad i staden, begaf jag mig
till Hams hus. Peggotty hade nu flyttat dit på
allvar och hyrt ut sitt eget till mr. Barkis’ efterträdare
i formansyrket, som betalat henne mycket bra för
rättigheterna, kärran och hästen. Jag tror nästan^
att samma tröga häst, som mr. Barkis kört, ännu fick
göra tjänst för åkdonet.
Jag fann dem i det trefliga köket i sällskap med
mrs. Gummidge, som mr. Peggotty själf hämtat från
den gamla båten. Jag tviflar på att någon annan
kunnat förmå henne att lämna sin post. Det märktes, att
han talat om alltsammans för dem. Både Peggotty och
mrs. Gummidge torkade ögonen med förklädena, och
Ham hade nyss gått ut för att »göra en lof på
stranden». Han kom snart hem, glad att få träffa mig*
och jag hoppas, att de alla hade godt af att jag
kommit. Vi talade med någonting ej olikt skämtsamhet
om att mr. Peggotty skulle bli rik i det nya landet
och om de underverk, han skulle skildra i sina bref.
Emilys namn nämndes icke, men mer än en gång
hän-syftade vi på henne. Ham var den som var lugnast
af hela sällskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
