Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LII. Jag är närvarande vid en explosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
ögonblick ta den af sig igen och hälsa pä mr.
Micawber.
»Mina herrar, madame», sade mr. Micawber, »jag
ölnskar er en god morgon. Min bäste sir» — till mr.
Dick, som häftigt skakade hans hand — »ni är
obeskrifligt god!»
»Har ni ätit frukost?» sade mr. Dick. »Tag en
kotlett!»
»Inte för allt i världen, min bästa sir!» utbrast
mr. Micawber och hejdade honom på väg till
klock-strängen, »Aptiten och jag, mr. Dixon, ha länge
varit främmande för hvarandra.»
Mr. Dixon var så förtjust öfver sitt nya namn och
tycktes anse det så artigt af mr. Micawber att
tilldela honom det, att han återigen skakade hand med
honom och skrattade litet barnsligt.
»Dick», sade min tant, »gif akt!»
Mr. Dick lade band på sig och rodnade.
»Nu», sade min tant till mr. Micawber, i det hon
drog på sig handskarna, »äro vi färdiga för berget
Vesuvius eller hvad som helst, när ni behagar.»
»Madame», svarade mr. Micawber, »jag hoppas,
att ni snart skall få bevittna ett utbrott. Mr.
Traddles, jag tror ni gifvit mig tillåtelse att här nämna,
att vi meddelat oss med hvarandra.»
»Det är obestridligen förhållandet, Copperfield»,
sade Traddles, som jag tillsände en förvånad blick.
»Mr. Micawber har rådfrågat mig med afseende på
hvad han har för händer, och jag har rådt honom
efter bästa förmåga.»
»Så vida jag inte bedrar mig, mr. Traddles»,
fortsatte mr. Micawber, »så är det, som jag har i sinnet,
ett afslöjande af ganska viktig natur.»
»Högst viktig», sade Traddles.
»Kanhända skolen I under sådana förhållanden,
madame och mina herrar», sade mr. Micawber, »göra
mig den tjänsten att för stunden underställa er
ledningen af en person, som, ehuru ovärdig att betraktas
annorlunda än som en skeppsbruten på
människonaturens strand, likväl är en medmänniska, ehuru för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
