Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LII. Jag är närvarande vid en explosion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^943
blott dokumentet i fråga utan i det skrin, som det
låg i, funno vi äfven en bankbok och några andra
papper, som sedan blefvo oss till nytta.
»Godt!» sade Traddles efter att ha tagit emot det.
»Och nu, mr. Heep, kan ni gå in till er och betänka
er, men var god och besinna, att jag i alla de
närvarande personernas namn säger er, att här är
endast ett att göra, och hvad det är har jag redan
omtalat, och — det måste göras utan uppskof.»
Utan att lyfta ögonen från golfvet, gick Uriah med
hasande steg öfver rummet. Handen höll han om
hakan. Vid dörren stannade han och sade:
»Copperfield, jag har alltid hatat er. Ni har
aldrig varit annat än en lycksökare, och ni har alltid
varit emot mig.»
»Jag tror», svarade jag, »att jag en gång förr sagt
er, att det är ni som genom er snikenhet och list
kommit på tvären med hela världen. Det torde gagna
er att i framtiden besinna, att snikenhet och list,
hvarhelst de förekommit i världen, alltid till följd
af öfverdrift gått miste om sitt mål. Det är lika
säkert som döden.»
»Eller lika säkert som att man Inpräntade hos
oss i skolan — samma skola där jag lärde mig så
mycken ödmjukhet — från nio till elfva på dagen,
att arbetet är en förbannelse, och från elfva till ett,
att det är en välsignelse och en fröjd, att det
förlänar värdighet och jag vet inte allt hvad — äh?»
sade han hånfullt. »Ni predikar ungefär lika
konsekvent som de gjorde där. Tror ni inte, att
ödmjukhet går i folk? Den förutan hade jag nog aldrig
fått makt med min fina kompanjon. Micawber, ni
gamle skräflare, ni skall allt få betaldt för det här.»
Mr. Micawber visade sitt öfverlägsna förakt
såväl för honom som för hans utsträckta finger och
bröstade sig betydligt tills Heep lämnat rummet.
Sedan vände han sig till mig och erbjöd mig nöjet
att bevittna »återställandet af det inbördes förtroendet
mellan honom och mrs. Micawber», hvarefter han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
