Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LIII. Ännu en återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
952
nådefulla och kärleksrika berättelse. Jag har försökt
att bli undergifven och att trösta mig, och jag har
lyckats ehuru ofullkomligt, men hvad jag har svårt att
riktigt tro på är, att det nödvändigt skall bli slut.
Jag håller hennes hand i min, jag håller hennes
hjärta i mitt, jag ser hennes kärlek till mig, så lifs
lefvande och så stark. Jag kan inte utestänga en
dröjande skugga af hopp om att hon skall kunna räddas.
»Jag vill tala med dig, Doady. Jag skall säga
dig något, som jag under den sista tiden ofta tänkt
att säga dig. Du blir väl inte ledsen?» sade hon
med en öm blick.
»Hur skulle jag kunna bli ledsen, min älskling?»
»Jo, för jag vet inte hvad du skall tänka, eller
hvad du kanske ibland tänkt. Du har kanske tänkt
detsamma som jag. Doady, älskade, jag är rädd,
att jag var för ung.»
Jag lägger mitt hufvud på kudden bredvid henne,
och hon ser in i mina ögon och talar mycket sakta.
Under det att hon fortsätter att tala, går det så
småningom upp för mig, att hon talar om sig själf
som tillhörande ett förflutet.
»Jag är rädd, du älskade, att jag var för ung.
Jag menar inte bara till åren, utan för ung i
erfarenhet och tankar och allt. Jag var en sådan
enfaldig liten varelse. Jag tror nästan det varit bättre,
om vi bara älskat hvarandra som gosse och flicka
och så glömt det. Jag har börjat tro, att jag inte
dugde till att vara hustru.»
Jag försöker stilla mina tårar och svarar : »Ack,
Dora, min älskade, lika bra som jag dugde till att
vara äkta man.»
»Det vet jag inte om jag håller med dig om»,
säger hon och skakar sina lockar som förr, »men
det kan ju hända. Om jag dugt bättre till att vara
din hustru, hade jag kanske gjort dig mera duglig
att vara min man. Dessutom har du ett så godt
hufvud, och det har inte jag.»
»Vi ha varit mycket lyckliga ,min ljufva Dora.»
»Jag har varit mycket, mycket lycklig. Men un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>