Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djäfvul. Satan - Dom. Domare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJÄFVUL. SATAN. DOM. DOMARE. 101
drog henne till sig och slukade den. — Påminner icke detta
om dem, som väl veta, att synden är deras fördärf, men
likväl städse på nytt låta sig bedåra af frestelsen, fastän de
efteråt alltid grundligt blygas och gråta öfver sig själfva.
— Samme landtman varseblef en annan gång en groda i
samma läge som nyss omtalade åkermus. Då förde han ett
från en gren taget blad, hvilket han hängde på en käpp,
emellan ormens ögon och det ängsliga djuret, och
förtrollningen var på en gång bruten. Grodan kväkte och hoppade
med glädje från platsen. — Emellan den gamle ormen,
djäfvulen, och den fallna människan står Kristus. Kära själ,
blicka i frestelsens stunder upp till honom, så varder dig
hulpet.
Dorn. Domare.
Bibelställen: Pred. 12: 14. Matth. 25. Luk. 10: 14; 11: 31. 1 Joh. 4: 17.
Ebr. 10: 27. U. 20: 11—15 m. fi.
Tänkespråk: Den som icke söker och begär Jesus såsom frälsare, måste en
gång hafva honom som domare. (Zeller.) — Det onda, som icke kommer
fram i ljuset här i tiden, skall föras fram en gång vid världsdomen.
En kejsares sista bön. — Kejsar Karl V:s sista ord
voro: »Herre gå icke till doms med din tjänare, ty inför
dig är ingen lefvande rättfärdig!» (Ps. 143: 2).
Den sista räkenskapsdagen. — En predikant hörde
en gång en otrogen skämtsamt säga: »Jag använder alltid
söndagen till afslutande af mina räkenskaper.» Predikanten
svarade med högtidligt allvar: »Min herre, ni skall en gång
finna, att domsdagen användes på alldeles samma sätt.»
En domspredikan. — En missionär hade i Afrika
predikat för en skara hedningar om den yttersta domen. Några
af dem samlades vid midnatt i den heliga offerlunden för att
förrätta de vanliga hedniska ceremonierna för en död vän. Men
deras känslor voro mycket upprörda genom missionspredikan
Den ene sade till den andre: »Börja!» Och ordet »börja!»
gjorde sin rund bland dem, utan att någon ändå började
ceremonierna. »Hvad skola vi väl säga på domsdagen, när
Gud dömer alla människor? Vi kunna inte säga, att jorden
uppmanat oss att bedja, icke heller stenarna eller skogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
