Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julhögtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULHÖGTID.
295
hvarför han också kallas en frälsare.» — »Men», invände
modern, »skall han, såsom vi så ofta bedt, med sin nåds olja
och med evangelii lifgifvande vin åter göra vårt arma barns
hjärta helbrägda?» — »Du säger dig hafva bedt därom»,
invände mannen, »men hvarför tviflar du då på bönhörelse?
Herren kallas ju i det gamla förbundet Israels läkare, och
i det nya heter det: Oss, oss är i dag född en frälsare.
Menar du, att detta ’oss’ står där förgäfves och utan all
betydelse? Vi må väl sätta förtröstan till detta ord och med
orubbligt mod sluta vår julpsalm.» Då de sjungit ännu några
verser, betogs hustrun åter af stor ångest. »Ack, det var
vårt enda, älskade barn, för hvars skull vi redan lidit så
mycket, så oändligt mycket.» — »Hvad säger du?» inföll
mannen. »Vet du icke, att vår Herre Jesus Kristus för
honom lidit mycket mera än både du och jag, och att han
kallar sig den gode herden, som går efter det förlorade fåret,
till dess han finner det? Tro allenast, så skall du få se
Guds härlighet. Tyst! jag hör någon gå utanför på gården.
Se ut igenom fönstret, hvem det kan vara?» — »Hvem skulle
en sådan afton som denna söka upp oss?» invände gumman.
»Ingen lär nu vara ute och resa, utan hvar och en sitter
hemma med de sina omkring sig. Ack, den som väl vore
däruppe hos vår fader! Jag skulle gärna nöja mig med
lägsta platsen i hans hus, allenast jag finge se min frälsares
milda ansikte. Men visst önskar jag att dessförinnan veta
mitt barn vara hans barn.» — »Låt den helige Ande
förvandla denna din önskan till bön och tro», sade mannen,
»och nedlägg den sedan vid Jesu fötter. Han skall, så visst
som han kallas en fridsfurste, nedbryta den skiljemur, som
synden uppställt mellan vårt barns hjärta och våra hjärtan.
Låtom oss knäböja vid krubban i Betlehem och innerligt
bedja, att vi snart måtte få se vår frälsare ansikte mot
ansikte. Hvad vårt barn angår, så gör han därmed efter sin
barmhärtighet samt efter sin goda och behagliga vilja.» —■
Knäböjande vid hvarandras sida förenade sig de fattiga
föräldrarna i en varm och enfaldig bön; de ville än en gång
sjunga julpsalmen, men därtill voro deras röster af
sinnesrörelse alltför darrande. Nu hördes återigen steg utanför
jämte en röst, hvilken högt och tydligt instämde i de
gamlas sång, och innan de hunnit sansa sig, böjde sonen knä vid
deras sida, kysste deras af tårar öfversköljda kinder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
