Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lida. Bedröfvelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
LIDA. BEDRÖFVELSE.
Ordspråk: Ingen ros utan törnen. Lida och bida stillar mycken kvida. —
För att lära sig första andras lidanden, måste man själf hafva lidit.
(Kinesiskt ordspråk.)
Strötankar: Lidande är något, hvarigenom Gud söker föra oss hem, däraf
den sköna benämningen på lidande: hemsökelse. — Lidandet är icke en
sak, som vi skola uppsöka eller egenmäktigt framkalla; men när det
kommer — och det uteblifver sannerligen icke — skola vi däri se en tjänare,
som är oss sänd af Herren till hjälp i helgelse och till en bundsförvant
emot synden. Emellertid skulle vi högeligen missuppfatta saken, om vi
antoge, att ett lidande, vare sig Kristi lidande eller någon annans, blott
genom att vara ett lidande af större eller mindre djup skulle vara
försonande. Vikten ligger icke blott därpå, att det lides, utan framför allt
därpå, huru dët lides. Det måste komma i dagen, att lidandet är icke
blott en smärta utan äfven en frestelse till trots eller förtviflan, att denna
frestelse måste öfvervinnas i ödmjuk och förtröstansfull lydnad. Så bar
Jesu lidandet; det hette i hans mun: Fader, ske din vilje. (P. Wikner.)
— Om du är Ivriati ros och lilja, så vet, att din plats är ibland törnen.
Tag dig blott till vara, att du icke genom din otålighet, dina djärfva domar
och diit dolda högmod själf blifver ett törne. (Luther.) — Lidandets och
korsets hemlighet är större, än vi nu förstå: den är öfver allt förstånd.
Frukten däraf sträcker sig in i evigheten. (J. A. Bengel.) — Att älska
och lida äro alltid besläktade sinnesförfattningar. Nyckeln till att kunna
mycket lida, ligger den icke i att kunna mycket älska, och tillväxer icke
kärleken, ju mer man lider. (F. Godet.)
Liknelser: Vägen till Kanan går genom öknen. — Stjärnor lysa klarast i
mörkaste natt; facklor kasta starkare sken, då de svängas; drufvans
godhet pröfvas icke förrän i pressen; kryddor dofta mest, när de stötas; unga
träd rotas bäst i stormen; vinrankan bär rikaste frukten, då den skäres;
guldet far högre glans, när det renas i eld; lysmasken glimmar mest i
mörkret; enriset luktar starkast i elden; kamomillen sprider sin vällukt,
ju mer du trampar därpå. Sa är det äfven med Guds barn. De äro mest
segerrika, då de mest frestas; mest härliga, då de genomgå hårdaste lidande;
högst i Guds ögon, när de minst aktas af människor. Såsom deras strider,
så äro deras segrar; såsom deras bedröfvelse, så deras hugsvalelse. Diir
lidandet biter skarpast, där har synden minsta insteg.
Lidande för Kristus. — Då den ädle skotske martyren
Rikard Cameron hade fallit dödligt sårad vid Airdmoss, sade
han: »Jag dör lycklig, lycklig; och om jag hade tusen lif,
så skulle jag med glädje offra det ena efter det andra för
Kristus. Ack, han är mig så nära, jag tycker att jag ser
honom! Ja, nu kommer jag, min Jesus.» Och han tillade:
»Säg mina föräldrar, att de icke gråta utan förblifva
ståndaktiga i tron, och icke frukta något slags lidande för Kristus.» —
Hvad är du beredd att lida för Kristus?
Trädgårdsmästarens rosor. — En trädgårdsmästare
vardt en gång tillfrågad, huru det kom sig, att han alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>