Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lärjunge. Lära sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
LÄRJUNGE. LÄKA SIG.
Lärjunge. Lära sig.
Bibelställen: Ordspr. 1: 7. Es. 50: 4. Matth. 12: 29. 1 Tess. 6: 12, 13.
Strötankar: Man skall söka förvärfva många kunskaper, men icke för att
därmed glänsa inför andra människor utan för att bilda och genom nyttigt
vetande rikta sin ande. (H. Reiser.) — Den, som var lydig i sin
barndom, förstår i en mognare ålder att befalla med förnuft. Han har
förvärfvat sig kraft att behärska sig själf. (K. J. Lavater.) — När det
ideligen talas om kommunalskolans reform till »fackupplysningens»
befrämjande, så glömma dessa upplysningens män, att det icke är fackupplysning
utan folkuppfostran, som måste ställas i främsta rummet. Endast om man
utgår från folkuppfostran såsom hufvudsynpunkten, kan folkskolan ses i sitt
rätta ljus. Staten måste framför allt fordra, att hans tillkommande
medborgare skola fostras till att frukta Gud och ära konungen. (H. Mortensen.)
— Konsten att uppfostra är lika enkel, som den är svår. Konsten att
undervisa är lätt, ehuru den kan fullkomnas genom tusentals finheter och
genvägar, som likväl ej uträtta någonting, om man ej kan inge den drift
och lefvande ande, som ensam förer till målet. Fullkomnandet af det
senare, eller konsten att lättast bibringa färdigheter, är det, hvaraf vårt
tidehvarf skryter. Den förra förstodo våra fäder i sin enfaldbättre. (E. G. Geijer.)
— Hvarje undervisnings framgång beror på lärarens individualitet. —
— Goda barnuppfostrare äro såsom himmelens skyar: med orden dundra
de, i sitt lif lysa de, och med sin verksamhet göra de landet fruktbart.
(W. Bilring.) — De äro de bästa lärare, som skära sina ris af de
tårpilar, som de planterat öfver sig själfva. Med sin hunger mätta de, med
sin nakenhet kläda de.
Höra och göra. — En dag skulle i en skola på landet
hållas examen. Innan förhöret började, sade den gamle
förträfflige läraren till pastorn, att barnen på sina fem fingrar
kunde Luthers katekes. »Förstå de den också?» frågade
denne, »ty därpå kommer det an.» Skolmästaren bockade
sig utan att säga ett ord, och den andre började förhöret.
En liten gosse läste upp fjärde budet: »Du skall hedra din
fader och moder, på det dig må väl gå och du må länge
lefva på jorden». »Kan du gifva mig ett exempel, min gosse,
hvilket visar, hvad det innebär att hedra fader och moder?»
— Med låg röst och synbar förlägenhet sade då gossen:
»I förrgår visade jag några främmande herrar vägen öfver
berget, och som jag var barfotad, skuro de skarpa stenarna
sönder mina fötter. Då de resande sågo dem blöda, gåfvo
de mig en specieriksdalar till ett par skor. Jag tackade för
deras godhet och lämnade pängarna till min mor, som var
lika blottad på skodon som jag. ’Min mor har svårare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
