Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mild. Mildhet - Minne. Minnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILD. MILDHET. MINNE. MINNAS.
431
skickade lian en af sina lakejer med några rågade matfat
till frun och lät säga henne, att det var ifrån den på
förmiddagen så ovänligt behandlade soldaten. Nu blef vår fru
något het och ifrig. I sin förskräckelse sprang hon genast
som hon gick och stod till käjsaren, kastade sig för hans
fötter och bad om förlåtelse. Han tillgaf henne, sedan hon
såsom straff än en gång måst berätta hela händelsen för det
käjserliga sällskapet.
Vid sjukbesök. — När Rieger, en from präst, tog på
sig sin röck för att gå på sjukbesök, plägade han förmana
sig själf med dessa aposteln Paulus’ ord: »Ikläd dig ock
såsom en Guds utkorad en hjärtlig barmhärtighet, mildhet,
ödmjukhet, saktmodighet, långmodighet!»
Minne. Minnas.
Bibelställen: 2 Mos. 20: 8. 2 Tim. 2: 8. 2 Petri 1: 15.
Ett kort minne. — En pastor gick hem ifrån sin kyrka
efter förrättad söndagsgudstjänst och mötte då en man,
hvilken frågade honom: »Har ni träffat någon gosse, som drog
en med räfsor och högafflar lastad kärra?» — »Ja jag tror,
att jag mött en gosse med kort minne», svarade prästen. —
»Hvarför tror ni, att gossen har ett kort minne», frågade
mannen förvånad. — »Jag tror icke blott, att gossen har ett
kort minne utan också, att han måste tillhöra en familj, som
har ett mycket kort minne.» — »Hvarför i all världen tror
ni det?» — »Emedan», sade pastorn med allvarlig ton, »Gud
på Sinai bjudit: ’Tänk på, att du helgar hvilodagen’, och
denne gosse och hans familj tyckas hafva alldeles glömt
bort detta bud.»
Jesus allenast. — I Amerika dog för många år sedan
en under sin krafts dagar framstående predikant i sitt
nittionde år. Han hade då under flera år varit oförmögen att
sköta sin tjänst och hade alldeles förlorat sitt minne. Den
sista tiden af sitt lif vårdades han i sin sons hus. Aftonen
före hans död infann sig en predikant i grannskapet, men
han kände honom icke, fastän han var en god vän till den
gamle. »Jag känner icke alls denne man», sade han. Sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
