- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
699

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Val. Välja. Bestämma sig - Vana. Sed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vana. bed.

699

Ett bestämdt tillbakavisande. — En landtbrukare i
B. vardt omvänd och besökte därefter gudstjänsterna. En
af hans förra vänner, en dryckes- och spelbroder, erbjöd
honom två tusen kronor, ifall han ville vända tillbaka och
öfvergifva »läsarna». Men vår man afböjde med
bestämdhet detta anbud, enär han icke för något pris ville
öfvergifva sina troende vänner och utsätta sig för faran att taga
skada till sin själ. — Detta var en bestämd handling.
Tusentals människor skulle måhända mottagit de två tusen
kronorna och gått tillbaka till världen och synden.

Vana. Sed.

Bibelställen: Rut 4: 7. 1 Sam. 17: 39. 2 Krön. 35: 25. Matth. 27: 15.
Mark. 10: 1. Luk. 1: 9; 2: 42; 4: 10; 22: 39; 23: 17. Apg. 17: 2. Ebr.
5: 14.

Strötankar: Vanor äro antingen goda eller onda, allt eftersom det, hvartill
man är vand, är godt eller ondt. — Vanan är andra naturen. (Augustinus.)
— Någon har sagt: Det gifves fyra goda vanor: Punktlighet, noggrannhet,
fasthet och skyndsamhet. Utan den första går för mycken tid föriorad; utan
den andra begås fel till vår och andras skada; utan den tredje blir
ingenting godt och rätt gjort; utan den fjärde gå många fördelaktiga tillfällen,
som aldrig vidare torde erbjudas, förlorade. — Om onda vanor en gång
väl blifvit inbitna, kunna de sällan eller aldrig öfvervinnas genom pliktens
kallelse eller känslan af moralisk förpliktelse utan genom kraften af ett
himmelskt hopp, nya intressen eller böjelser, men i all synnerhet genom kraften
af den kärlek, som framkallas genom den gudomliga nådens uppenbarelse.

Goda läkemedel. — Henriks föräldrar voro mycket
rika. De gåfvo därför sin son allt, hvad han önskade, och
skämde bort honom på alla upptänkliga sätt. Men de dogo
mycket tidigt, och Henrik kom då till en morbroder, som
bodde på landet. Till en början fann han icke något behag
i de nya förhållandena. I föräldrahemmet hade han för det
mesta fått gå sysslolös, här måste han flitigt arbeta. Förut
hade han spisat de läckraste rätter, nu måste han hålla till
godo med en mycket enkel kost. I staden fick han deltaga
i sällskapslifvet ofta ända till midnatt, här på landet gick
man efter förrättadt dagsarbete tidigt till sängs. Ehuru
Henrik hade svårt att vänja sig vid allt detta, insåg han
dock snart de goda följderna af ett sådant lefnadssätt.
Förut hade han nästan ständigt varit sjuk och ganska ofta måst
anlita läkare; men nu blef han frisk och kraftig som ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free