Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yngling.
719
funnit anstötligt hos mig, hvad jag läst, uträttat och lärt
mig, aldrig vill jag genom tröghet och skamlig sysslolöshet
göra mig ovärdig hälsans och arbetskraftens goda gåfvor
och därigenom göra mig förhatlig hos Gud, mina föräldrar
och lärare.
Det gamla är förgånget. — En yngling, som under
lång tid fört ett utsväfvande lif tillsamman med dåliga
kamrater, besinnade sig slutligen, och för att icke ånyo blifva
förledd till ett tygellöst lif begaf han sig till en främmande
ort, långt bort från sina hittills varande sällskapsbröder.
När han efter en längre tid vände tillbaka, mötte honom
en af hans gamla vänner, i hvilkens sällskap han föröfvat
många otillbörliga handlingar, och då han ställde sig
främmande gent emot honom, sade denne, som ville återupplifva
den gamla bekantskapen: »Känner du inte igen mig, det är
jag!» Den hemkomne ynglingen såg allvarsamt på honom
och sade: »Ja, jag ser det, men jag är icke jag längre!»
Härefter vände han sig om och gick sin väg.
Guds ords makt. — I en by i vårt land tilldrog sig
för en tid sedan följande. En ung mjölnaredräng blef
uppväckt vid ett uppbyggelsemöte och började från den dagen
att läsa i sin bibel, och då han snart härefter på ett
underbart sätt blef räddad från att krossas af kvarnhjulet, blef
hans sinnesförändring genomgående, och han blef en öppen
bekännare af sanningen och i sitt lefverne en verklig Kristi
lärjunge. Följden häraf blef, att hans husbondefolk,
kamrater och kvarnfolk blefvo fientligt stämda emot honom.
Alla ville, att han skulle afstå från sin bibelläsning. Men
Herren vakade öfver honom och behöll honom i tron, så att
det ordet fullbordades på honom: »Om du håller dig vid
mig, så vill jag hålla mig till dig», och »förrän du skall
falla till dem, skola de falla till dig.» Detta gick i
fullbordan på följande sätt: Andreas, mjölnarens tjugoårige son,
som var en lättsinnig, ja gudlös människa och förut stått
på bästa fot med mjölnaredrängen, arbetade dagligen
tillsammans med honom, men var ganska mycket uppbragt
öfver sin kamrats omvändelse. Han använde därför alla
medel för att föra honom tillbaka till hans förra syndiga
lefnadssätt. Men då alla hans öfvertalningskonster liksom hans
hotelser voro lönlöst förspillda, funderade han på att häm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
