Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CRACAUS INTAGANDE.
fSedan Carl haft flere fruktlösa conferenser med Cardinal Primas och Skattmästaren, rörande
fred med Pohlen, och hvarje gång yrkat så väl Augusts afsättning som nytt Konungaval,
insåg hvar och en att vapenlyckan dock slutligen måste afgöra striden.
I slutet af Juni 1702 uppbröt Carl från Warschau under det August från Cracau
tågade emot honom, och inom kort stodo bådas arméer endast på en half mils afstånd från
hvarandra. Ehuru de förstärkningar Carl afvaktadt ännu icke anländt, ville han dock genast
anfalla Sachsarnes förskansade läger. Hans Generaler föreställde honom, att det vore bättre
och säkrare att afbida förenämnde truppers ankomst, emedan Augusts armée, som bestod af
så väl hans Pohlska som Sachsiska trupper, åtminstone var dubbelt så stark som Konungens;
men der gällde inga skäl, förrän det föll grefve Piper in att säga: ”om Eders Maj:t bidar
till öfvermorgon, sä är det just ett år sedan den lyckliga descenten skedde öfver Diina, och
Sachsarne blefvo slagne vid Riga.” Denna föreställning verkade, och Pipers afsigt, att
afvak-ta förstärkningarna, var vunnen.
Om morgonen den 9 Juli uppställde Konungen sina trupper och marscherade mot August,
hvilken han träffade middagstiden vid byn Clissow. Sachsarne hade en ganska fördelaktig
ställning, emedan deras läger var nästan omgifvet af moras, och Pohlska arméen hade på
sidan om dem fattat posto på en höjd. Emedan det för morasets skull syntes omöjligt att
angripa dem i fronten, drog Svenska arméen sig till venster, hvarigenom Sachsarne äfven
nödgades öfvergifva sin ställning. Härigenom fingo begge arméerna morasen på sidan om
sig, och fördelen af terrainen var, de besatta höjderna vid Clissow oberäknade, lika, och
anfallet börjades. Carls första företag var, att angripa de för sina batteriers skull vigtiga
höjderna vid Clissow; och efter tvenne anfall nödgades Pohlackerna, som hade besatt dessa
höjder, att lemna fältet. Vid detta tillfälle stupade Konung Carls svåger, den unge Hertigen
af Holstein. Dä Konungen fick veta hans död, kommo tårarna i hans ögon, men utan att
yttra något, störtade han ånyo midt ibland fienden. Bataljen blef allmän. Äfven Sachsarne
måste slutligen efter tappert motstånd vika och söka samma väg som Pohlackerna i slagets
början. Konung August som personligen anförde sina krigare och tre gånger fört dem i
elden, var bland de sista att lemna valplatsen. Striden fortfor till kl. 6 om aftonen, då
ingen fiende mer var att bekämpa och Konung Carl under trummor och klingande spel
inryckte i det fiendtliga lägret. Några tusende Sachsare blefvo på valplatsen, förutom dem,
som omkommo i morasen eller dödades under flygten. Artillerie, krigskassa och konung
Augusts bordsilfver, jemte betydliga penningsummor och troféer föllo i segervinnarens händer.
Konung August samlade emedlertid sina trupper några mil från stridsfältet, men vågade
icke, oaktadt erhållen förstärkning, inlåta sig i en ny strid med de förföljande Svenskarne.
Carl, som insåg att han icke skulle upphinna fienden, beslöt att bemäktiga sig Cracau, denna
i Pohlens historia berömda stad, der Konungarne kröntes, begrafdes och ofta residerade.
Då Carl med hela sin krigsmakt ryckte ner till Weichsell-floden, befanns den deröfver
till staden ledande bryggan, af den flyktande fienden, upprifven. På några fiskarbåtar och
pråmar öfverskeppades Grefve Stenbock med 300 man. De funno porten till Casimirska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
