Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENBOCK I FÄNGELSE.
IVederlage
get vid Helsingsborg hade icke afkylt Danmarks bemödanden till Sveriges
förödmjukande. En ny här, starkare än den förra, stod inom kort färdig, att, i förening
med Ryssar och Sachsare, underlägga sig Sveriges Tyska provinser.
Till deras skydd hade Konung Carl från Bender befallt, att 17,000 man skulle
skyndsammeligen utrustas för att, under Stenbocks befäl, fördrifva de allierade
arméerna och vara honom till möte i Polen. Detta utmärkta förtroende retade Stenbocks
af-undsmän, så att allt livad han föreslog för att bringa denna konungens befallning i
verkställighet, motarbetades och ingen ville finna utvägar till krigshärens och
flottans utrustande. Då sammankallade Stenbock Stockholms borgerskap och talade så till
dem om konungens och fäderneslandets fara, att de heviljade åt honom lifsmedel,
transportskepp och en betydlig penningesumma. Adeln och de förmögne följde exemplet,
hvarigenom den nya krigshären snart hlef i ordning, att under flottans skydd afgå till
sin bestämmelseort.
Yid Svenska flottans annalkande drog sig den Danska undan till sundet,
hvar-under 10,000 man lyckligen landsattes på ön Rugen. Under det man var
sysselsatt med lifsmedels och krigsförnödenlieters urlossning, återkom den Danska flottan,
nu betydligt förstärkt. Tvärtemot Stenbocks råd lemnade den gamle tappre
amiralen Wachtmeister transportflottan utan betäckning och gick emot fienden för att
lef-verera den en drabbning. Danskarne undveko detta, och då Svenska flottan kommit
ett godt stycke ut i sjön samt hindrades af motvind att gå tillbaka, skickade
Danskar-ne några lättseglande fregatter, som förstörde öfver 30 skepp af Svenska transport-flottan.
Genom denna olycka såg sig Stenbock med sina trupper inom kort blottad på
allt i det utplundrade landet. Han blef då betänkt på att i det hittills skonade
Mecklenburg förse trupperne med sina behof, hvarjemte han hoppades förhindra Danskarnes
förening med sina bundsförvandter, från hvilka de skiljt sig för att eröfra det aflägsna
Bremen. Danska konungen yrkade ifrigt på denna förening, hvarigenom han hoppades
helt och hållet förstöra den Svenska hären, hvilken, 18,000 man stark, var, som han
sade, ”den rörstaf, på hvilken Svenska nationens högmod ännu förtröstade”.
Efter de besvärligaste marscher ankom Stenbock på femte dagen till Danska
härens grannskap. Den hade fördelaktigt uppställdt sig i slagtordning på en höjd nära
vid Gadebusch och utgjorde, efter från Sachsarne erhållen förstärkning, nära 27,000
man, hvaremot Svenska hären, förminskad genom i fästningarne inlagda förstärkningar,
icke utgjorde mer än hälften af denna styrka. Stenbock, ehuru ganska svag efter en
sjukdom, som han nyss öfvervunnit, satte sig till häst, spejade fiendens ställning och
fann att den hade lemnat en öppning i midten af sin här, uti hvilken han beslöt låta
Svenskarne anfalla. Cronstedt, som uppfunnit en mängd förbättringar vid artilleriet,
tågade förut med 28 kanoner och gjorde stort nederlag bland fienden genom de snabba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
