Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGET VII) TVÄRMUNDE.
(Omtryckt.)
För att lätta Danskarnas anfall på Skåne hade Czarcn år 1710 inbrutit i Finland, men vid
Stenbockska härens uppträdande i Tyskland skyntat åter till sina allierades bistånd.
Förstnämnde landskap fick härigenom vara i fred; det blef deremot efter capitulation i Tönningen
krigets egentliga skådeplats.
Öfverbefälet i Finland hade omsider blifvit anförtrodt den tappra General Armfelt,
hvilken under ärofulla, läst olyckliga strider måste med sina fåtaliga trupper steg för steg vika
för öfvermakten. Ryssarna framträngde ända till Torneå, och hotade att med sin talrika flotta
bemäktiga sig Åland samt intränga i Stockholms skären.
Att förhindra detta, utgick vid första vårdag år 1714 den Svenska flottan från
Carls-krona under Amiral Wattrangs befäl. Underbefälhafvare voro vice Amiralerna Lilje och
Ehrensköld, begge utmärkte flaggmän.
Wattrang förläde sin flotta i Finska viken så, att den till landstigningen bestämda Ryska
skärgårdsflottan blef innestängd. Czar Petter, i bekymmer för sin flotta, och underrättad om<
den farliga ställningen, hade emellertid fogat anstalt, att öfver ett smalt landstreck på kallar
rulla sina galerer till den på vestra sidan af Hangö belägna hafsviken mellan Tvärmiindc och
Ilangö udd, hvarigenom de, utan att bemärkas af Svenskarne, skulle komma ut i Åboskären.
Men Wattrang hade härom fått kunskap, och för att förhindra utförandet, afsändes Lilje,
att lägga sig med några skepp utanför Tvärmiinde och der beskjuta galererne, medan
Ehrensköld med skottpråmen Elefanten på 14 kanoner, 6 galerer och 2 skärgårdsbåtar, lade sig på
vestra sidan, på det ställe, hvarest man förmodade, att fienden ville bringa galererna i sjön.
Det lugna vädret hindrade Ehrensköld i sin segling: flera mil ifrån flottan kommo 115 Ryska
galerer emot honom. Ryssarnes försök att vid Hangö rulla öfver dessa fartyg, hade
misslyckats, meu de hade deremot under stilla väder och gynnade af tjock luft medelst stark
rodd passerat förbi Wattrangs flotta och sedermera förenat sig med en mängd fartyg från
Petersburg, på livilka Czaren sjelf var tillstädes.
Denna Ryska galer-eskader, fortsättande sin rodd, fick Ehrensköld i sigte. Denne lade
sig då i ett trångt farvatten emellan tvenne holmar; han hade trenne galerer på hvardera
sidan om sin skottpråm, och sänkte på ett annat ställe en skärbåt, så att ett anfall i ryggen
ej kunde ega rum. Ryssarne lade sig utanför i en halfmåne, liksom belägrande den lilla
Svenska eskadern. Det var Ehrenskölds föresats att försvara sig till det yttersta. Han
sammankallade om bord till sig alla Oificerarne af den under hans befäl stående eskadern, för
att erfara deras tankar om den strid, som stundade. Flere yttrade sig väl öfver omöjligheten
af ett motstånd, men de ändrade snart sin mening efter det Ehrensköld talat till dem. Han
föreställde dem, ”att alla kapitulationer och fördrag hittills af Ryssarne blifvit kränkta och
att de förmodligen i ett med dem icke skulle hafva samvete att bryta tro och lofven.
Genom en kapitulation skulle hela Svenska skären, ja sjelfva hufvudstaden blifva hotade. Der
hade man icke tänkt på möjligheten af en sådan olycka. Det var således bättre att offra
lifvet för Konungens och fäderneslandets bästa, att derigenom rädda sina medborgare, sina
vänner, sina anförvandter. Frukterna af denna bragd skulle komma efterkommande till godo
och tacksamt erkännas af dem. Deremot väntade dem feghetens nesa, om de inträdde i eu
underhandling med en fiende, i hvars bojor endast slafveriet väntade, och der de tusende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
