- Project Runeberg -  Teckningar ur Sveriges historia /
131

(1851) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ganger skulle dö en död i fängelsets armod och nakenhet, som de nu i striden endast en
gäng kunde dö med ära.”

Detta tilltal gjorde önskad verkan: äfven de som förut varit tvekande, delade
befälhaf-varens föresats, att manligen försvara sig, och hvar och en lofvade med hand och mun att
strida till det yttersta. Just som dessa löften voro gifna, syntes en slup frän Ryska Amiralen
ankomma. Han förde parlamenter-flagga, och medbragte en uppmaning till befälhafvaren att
öfvergifva sig ät fiendens välbehag. Ehrensköld gaf det svar, att han icke fått de honom af
sin Konung anförtrodda skepp att skänka bort, aldraminst ville han dagtinga med en fiende,
som ännu icke hållit ett underskrifvet ord.

Det var den 27 Juli under stilla väder, som Amiral Apraxin, efter erhållit svar på sin
uppfordran, lät 35 af sina galerer kl. 2 eftermidd. i full rodd anfalla de 7 Svenska skeppen.
Ehrensköld hade gifvit åt sina underhafvande den befallning, att i försvaret ej förhasta sig,
att visa dervid den köld, som lättast och endast förer till segren, och att ej lossa skott förrän
fienden var på halft pistolhåll. Detta råd, till pricka verkstäldt, förfelade ej sitt ändamål:
det hade den påföljd, att vid andra salfvan begåfvo sig de fiendtliga galererne fortare undan
än de ankommit. Men dermed var icke striden slutad. Nu anryckte 95 galerer och den
börjades åter och fortsattes å Ryssarnes sida med en vild ursinnighet, å Svenskarnes med den
kallblodiga föresatsen, att dyrt sälja sina lif. Efter tvenne afslagna äntringar blefvo de sex
galererna öfvermannade af fiendens myckenhet, men skottpråmen Elefanten, på hvilken
Ehrensköld sjelf föregick manskapet med efterdömet af den största oförskräckthet, var ännu så
oskadd, att fienden liksom höll sig undan dess mördande eld. Den försvarade sig ännu trenne
timmar ensam mot hela fiendens makt. Slutligen kom likväl en mängd af dess galerer så
nära, att kanonerna ej mera kunde nyttjas, hvarigenom pråmen på alla sidor ansattes Elden
kom lös i en granatkista, då en stor del af besättningen stupade med värjan i hand.
Qfver-allt syntes Ehrensköld uppmuntra med sin närvaro. Rlodig af undlängna sår, med uppbrända
kläder, manade han ännu de få, som voro i lifvet, till motvärn, dä Ryssarne lagade sig till
äntring. I detta ögonblick springande till fallrepstrappan, för att framdraga en af sina
officerare, som ville rädda sig i en slup, erhöll han tvenne skott i venstra armen och låret. Han
föll strax öfver relingen och hade dervid funnit sin död i vågorna, om han ej fastnat med
ena foten i en tågbugt, der han fanns af fienden och sanslös fördes ombord på General Adam
Wejdes galer. Det första han blef varse, när han uppslog sin nästan döende blick, var
Czaren sjelf, som, kyssande hans blodiga panna, ville dermed gifva en gärd af beundran åt
sin fängne motståndares tapperhet. Han anbelällte icke blott, att all konstens hjelp skulle
användas till hans vederfående, utan ärade honom under hela hans fångenskap, och när freden
var slutad, gaf han åt den till sitt fädernesland återvändande sjömannen sitt porträtt. Högst
blodig hade denna träffning varit. Ryssarne räknade 3,000 dödskjutne och 1,600 blesserade,
tvertemot vanan i slagtningarne, der de sårades antal vanligen öfvergär de dödas. Af de 900
som utgjorde Ehrenskölds besättningar, hade 5 officerare och 700 man dels stupat, dels
hemburit för sin tapperhet ärofulla sår. Men afsigten af försvaret var vunnen: ett uppehåll hade
uppstått i Ryssarnes angreppsplaner: deras stridslust hade för någon tid blifvit afkyld. De
måste qvardröja 8 dagar för att reparera, och hade vid återgången till Abo ej mer än 60
fartyg i tjenstbart skick.



»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcateckn/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free