Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ögonlocket, dels genom det ytterst
fina i sitt smålöje.
— I betraktande af dessa
omständigheter, sade mr Dorrit, tror jag, att jag
uttrycker så väl mina egna som — hum
— mrs Generals tankar, då jag säger att
jag ej har något emot — nej, tvertom —
att bevilja din önskan, Amy. Jag
hoppas att jag — ha — må kunna anse denna
önskan som ett lyckligt förebud, sade mr
Dorrit, på ett uppmuntrande och
förlåtande sätt. Det är ganska rätt att göra
dessa personers bekantskap. Det är
fullkomligt passande. Mr Merdles namn är
— hum — kändt öfver hela verlden. Hans
transaktioner äro ofantliga. De inbringa
honom sådana utomordentliga summor att
de kunna anses — hum — såsom
väl-gerningar mot nationen. Mr Merdle är
nutidens man. Hans namn är ett af
århundradets största namn. Framför min
aktningsfulla kompliment till mr och mrs
Gowan, ty vi vilja — hum — vi vilja
visst umgås med dem.
Detta bifall, som mr Dorrit gaf med
ståtlig värdighet, afgjorde saken. Man hade
ej märkt, att onkel skjutit undan sin
tall-rick och glömt bort frukosten; men det
var just ingen annan än lilla Dorrit, som
någonsin gaf akt på honom.
Domestiker-na inkallades och måltiden fortsattes. Mrs
General steg upp och lemnade bordet.
Lilla Dorrit gjorde likaledes. Edward och
Fanny suto qvar och talade sakta vid
hvar-andra tvärs öfver bordet, mr Dorrit åt
fikon och läste en fransysk tidning, då
onkel hastigt ådrog sig allas
uppmärksamhet genom att skjuta bort sin stol, slå
handen i bordet och säga:
— Broder, jag protesterar deremot!
Om han utfärdat en proklamation på
ett okändt tungomål och genast derefter
uppgifvit andan, kunde han ej ha
förvånat sina åhörare mer. Tidningen föll ur
mr Dorrits händer och han satt som
förstenad, i begrepp att föra ett fikon till
munnen.
— Broder, sade den gamle mannen, i
det han inlade en förvånande energi i sin
darrande röst, jag protesterar deremot! Jag
älskar dig; dn vet att jag älskar dig på
det högsta. Under alla dessa år har jag
ej förnekat denna tillgifvenhet med en enda
tanke. Så svag jag än är, skulle jag
aldrig ha tvekat att upplyfta min hand mot
den, som talat illa om dig. Men, broder,
broder, broder, jag protesterar emot delta!
Det var märkvärdigt att se denne
bräcklige man, mäktig af så mycket allvar. Hans
ögon glänste, det gråa håret reste sig på
hans hufvud, de tecken till vilja, som för
tjugufem år sedan bortbleknat från hans
panna och ansigte, framlyste der ånyo och
ij i hans hand röjde sig cn energi, som än
en gång gjorde dess rörelser kraftfulla.
— Min bäste Fredrik! utropade mr
Dorrit, förvånad. Hvad är orätt? Hvad är på
färde ?
— Hur kan du, hur kan du göra så?
sade den gamle mannen, i det han vände
sig emot Fanny. Har du ej något minne?
Har du ej något hjerta?
– Onkel! utbrast Fanny förskräckt, i
det hon utbrast i tårar, hvarföre tilltalar
ni mig på detta hårda sätt? Hvad har jag
gjort?
— Gjort? svarade den gamle mannen,
i det han pekade på hennes systers plats.
Hvem är din tillgifna, ovärderliga vän ?
Hvetn är det som varit din uppoffrande
beskyddare? Som varit mer än moder för
dig? Hur vågar du sätta dig upp mot din
syster, som i sig förenar alla dessa
personligheter? Hur kan du vilja visa dig
henne öfverlägsen? Blygs, du falska flicka!
— Jag älskar Amy, utropade Fanny,
gråtande och snyftande, som mitt eget lif
— ja, mer än mitt lif. Jag förtjenar ej
att bli behandlad på detta sätt. Jag är
så tacksam mot Amy, henne så tillgifven,
som det är möjligt för någon mensklig
varelse att vara. Jag önskar jag vore
död. Jag har aldrig blifvit så grymt
förorättad. Och det endast, emedan jag är
angelägen om att uppehålla familjens
anseende.
— För fan i våld med familjens
anseende! utropade den gamle mannen med
stort förakt och harm. Broder, jag
protesterar emot högmod och otacksamhet.
Jag protesterar emot alla anspråk, hvilka
kunna göras af oss här, som känna livad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>