Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otrefligare, än dem de sett förut, hvilket
gick i oupphörligt stigande, till dess
sjelf-va luften blef förpestad. En vacker
bostad hade blifvit hyrd för deras räkning
vid Corso och för en tid bosatte de sig
nu i Rom, denna stad, der allt tycktes
bjuda till att stå stilla på ruinerna af
något annat — allt, utom vattnet, hvilket,
följande eviga lagar, forsade fram ur sina
herrliga mångfaldiga källor och störtade
oupphörligt framåt.
Här tyckte lilla Dorrit att den
gäld-stugulika tonen inom deras societet
undergick någon förändring, och att “prydligt
och prent adt“ fick öfyerliand. Man gick
omkring och beskådade
märkvärdigheterna i S:t Peterskyrkan och Vatikanen, men
man stod ej på egna fotter, såg ej med
egna ögon. Ingen hade sin egen tanke
om något, men alla antogo mrs Generals,
mr Eustaus eller någon annans. Hela
corpsen af resande tycktes vara en mängd
frivilliga mennisko-offer, hvilka, bundna
till händer och fotter, blifvit öfverlemnade
åt mr Eustau och hans medbröder, för
att få sina intellektuella inelfvor ordnade
enligt detta heliga presterskaps smak.
Svärmar af moderna turister med förbundna
ögon och förseglade munnar trefvade sig
forsigtigt fram genom skrofliga ruiner af
forntidens tempel, grafvar, palatser för
kejsare och senatorer, theatrar och
am-fitheatrar, under det de ständigt
bemödade sig att sätta läpparne i den
erforderliga formen för att kunna upprepa
“prydligt och prentadt.“ Mrs General var
riktigt i sitt element. Ingen hade något eget
omdöme. En bildningsprocess i stort
föregick omkring henne och den borttog
hvar-je gnista mod, hvarje ärligt och öppet
omdöme
Kort efter deras ankomst till Rom
erhöll lilla Dorrit åter ett exempel på
denna princips tillämpning. De erhöllo snart
en visit af mrs Merdle, som denna
vinter lefde på stor fot i den eviga staden;
den skicklighet, hvarmed hon och Fanny
attackerade och parerade hvarandra, kom
den okonstlade systern att blinka som om
hon sett svärdsklingor blixtra för sina
ögon.
— Hur förtjust jag är att få förnya
en bekantskap, som började vid Martigny
under så föga gynnsamma förebud, sade
mrs Merdle.
— Ja, vid Martigny, det förstås,
svarade Fanny. Jag är ej mindre glad
der-öfver, det försäkrar jag.
— Jag har hört af min son, Edmund
Sparkler, att han redan dragit fördel af
denna tillfällighet. Han var alldeles
hän-ryckt vid sin återkomst från Venedig.
— Jaså? svarade Fanny likgiltigt. Var
han länge i Venedig?
— Jag kan hänskjuta denna fråga till
mr Dorrit, sade mrs Merdle, i det hon
vände sig mot denne gentleman; Edmund
har mycken orsak att tacka honom för
sitt angenäma vistande der.
—- Åh, tala ej om det, svarade
Fanny. Jag tror att pappa hade nöjet se
mr Sparkler två eller tre gånger — men
det var ingenting. Vi sågo så mycket
fremmande, höllo verkligen öppet hus, att
om pappa hade det nöjet, så var det
ingenting att tala om.
— Utom, min vän, sade mr Dorrit,
utom — ha — att det var mig en
särdeles tillfredsställelse att — hum — på
något sätt, hur ringa och obetydligt det
än måtte vara, få visa den -— hum —
utmärkta aktning som jag tillika med —
hum — alla andra hyser för en sådan
utmärkt, sådan furstlig karakter som mrs
Merdles.
Halsen mottog denna hyllning på sitt
mest intagande sätt.
— Ni måste veta mrs Merdle, att mr
Merdle riktigt är pappas favorit-tema, sade
Fanny för att helt och hållet skjuta mr
Sparkler i bakgrunden.
— Jag har med ledsnad hört — hum
— af mr Sparkler, min fru, sade mr
Dorrit, att det är föga — ha — hopp
om att mr Merdle kommer ut hit
— Nej, sannerligen ej, sade mrs Merdle,
han är så upptagen, hans närvaro så
be-höflig der han är. Han, har ej haft
tillfälle att resa ut på många år. Men ni,
miss Dorrit, har visst varit utomlands
länge, skulle jag tro?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
