Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det ä’ det namnet, som jag vill ha
upplysningar om.
— Oeh hvad önskar ni veta?
— Hvad ni kan och vill säga mig.
Detta innehållsrika sammandrag af hans
önskningar lossades ej utan ett tungt
arbetande af mr Pancks machineri.
— Detta är ett besynnerligt besök, mr
Pancks. Det förefaller mig ganska
underligt, att ni kommer till mig i en sådan
afsigt.
— Det kan visst vara underligt,
svarade Pancks. Det kan helt och hållet
afvika från sakernas vanliga ordning och
dock höra till affärer. Kortligen, det ä’
en affär. Jag ä’ en affärskarl. Hvad
har jag att göra i denna nuvarande verld,
annat än att ligga i affärerna. Ingenting
att göra.
Återigen tviflade Clennam på att denne
torre hårde person menade allvarsamt,
samt blickade uppmärksamt i hans
an-sigte. Det var lika smutsigt och
gråaktigt som någonsin, lika uppmärksamt och
lifligt som någonsin, men han kunde ej
deri upptäcka något som uttryckte det
dolda gäckeri, hvilket hans öra trott sig
förnimma i rösten.
— Nå, sade Pancks, för att nu sätta
affären på redig fot, så ä’ den ej min
principals.
— Kallar ni mr Casby er principal?
Pancks nickade.
— Min principal. Antag en kasus.
Po-nera, att jag hör ett namn hos min
principal — namnet på en ung person, som
mr Clennam önskar tjena. Ponera, att
det namnet blef först nämndt till min
principal af Plornish i gården. Ponera,
att jag går till Plornish. Ponera, att
jag affärsmessigt begär upplysningar af
Plornish. Ponera, att Plornish nekar,
ehuru han ä’ skyldig min principal sex
veckors hyra. Ponera, att båda hänvisa
mig till mr Clennam. Se der ä’ saken.
— Godt?
— Godt, min herre, återtog Paneks,
ponera att jag kommer till honom.
Ponera, att jag ä’ här.
Med hårtestar, som stucko upp rundt
omkring hufvudet, och under det han an-
dades kort och häftigt, tog den ifrige
Paneks ett steg tillbaka (för att tala i
bog-serings liknelse, gjorde en half lof
akter-ut) liksom för att helt och hållet visa
sitt ruskiga skrof, arbetade sig åter framåt
och riktade sin snabba blick ömsom på
annotationsboken i hatten och ömsom på
Clennams ansigte.
— Mr Pancks, utan att vilja intränga
på er hemlighets område vill jag tala så
tydligt jag kan med er. Låt mig göra er
två frågor. Först —
— Allt rätt, sade Pancks, i det han
höll npp sitt smutsiga pekfinger med dess
halfva nagel. Jag begriper. “Hvad ä’
er afsigt ?“
— Riktigt.
— Afsigt, sade Pancks, god.
Ingenting att göra med min principal; kan ej
uppgifvas för det närvarande, löjligt att
omtala den nu; men god. Önskar tjenå
en ung person, vid namn Dorrit, sade
Pancks, under det han ännu höll upp sitt
pekfinger, som en borgen derför. Bäst
att antaga afsigten god.
— För det andra och sista, hvad vill
ni veta?
Mr Pancks uppfiskade sin
annotationsbok innan denna fråga gjordes, inlade den
sorgfälligt i en inre bröstficka, som han
tillknäppte, och fixerade oupphörligt
Clennam, samt svarade efter en paus och en
flåsning:
— Jag önskar alla slags
supplementa-riska upplysningar.
Clennam kunde ej undertrycka ett
smålöje, då han såg, hur den lilla pustande
ångbåten, som var så nyttig för det der
oviga skeppet Casby, gaf akt på honom
och bevakade honom, alldeles som om
den sökt ett tillfälle att komma honom in
på lifvet, och plundra honom på allt hrad
den önskade, innan han kunde sätta sig
emot dess manövrer; det var dock något
i mr Pancks ifver, som uppväckte många
undrande funderingar i hans sinne, .i.ar
en stunds begrundande, beslöt ha-J att
förse mr Pancks med de upjÆyLnSagar,
som det stod i hans makt ät’ meddela;
ty han visste väl, att, om mr Pancks
oökså misslyckades i sina närvarande forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
