Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det hade mörknat betydligt, då han
upplyfte henne i sina armar och mildt
svarade henne:
— Nej, älskade lilla Dorrit. Nej, mitt
barn. Jag vill ej höra talas om en
sådan uppoffring. Frihet och hopp, köpta
för ett sådant pris, skulle vara för svåra
att bära för mig. Men, Gud känner min
tacksamhet och kärlek för dig!
— Och likväl vill ni ej låta mig vara
er trogen i er olycka?
— Säg, käraste liten Dorrit, och ändå
vill jag försöka att vara trogen mot er.
Om i fordna dagar, då detta var ditt hem
och denna var din drägt, om jag då
förstått mig sjelf bättre (jag talar endast
om mig), och mera tydligt läst
hemligheterna i mitt bröst; om jag då märkt det
ljus, som nu lyser så klart för mig, då
det är långt borta och jag ej mera kan
nå det, om jag då vetat, och sagt dig att
jag älskade och aktade dig, ej som det
stackars barn, som jag brukade kalla dig,
utan som den qvinna, hvilken skulle göra
mig till en långt bättre och lyckligare
menniska. Om jag så begagnat det
tillfälle, som aldrig mera erbjuder sig — o,
om jag gjort det! — och om då något
skiljt oss, när jag var välmående och ni
var fattig; jag kunde då besvarat ert
ädelmodiga anbud med andra ord än dessa,
och likväl rodnat för att emottaga det.
Men som det nu är, kan det aldrig ske,
aldrig, aldrig!
Hon bad honom än mera innerligt och
allvarligt.
— Jag är nog vanärad, liten Dorrit.
Jag måste ej handla så lågt att föra dig
— så älskad, så god, så ädelmodig —
med mig i förderfvet. Gud välsigne dig,
Gud belöne dig! Det är allt förbi.
Han omfamnade henne som om hon
varit hans dotter.
— Alltid så mycket äldre och
okunnigare och ovärdigare. Du måste se mig
blott som jag nu är och ej tänka på hvad
jag varit. Jag ger dig denna kyss till
afsked, mitt barn, jag är en ruinerad man,
för evigt skiljd från dig, hvars bana
börjar nu, min är redan slutad. Jag har ej
mod att be dig glömma mig i min be-
dröfvelse, men jag ber dig blott komma
ihåg mig sådan jag nu är.
Klockan ringde, varnande besökande att
aflägsna sig. Han tog hennes kappa från
väggen och svepte den sakta om henne.
— Ännu ett ord, min Dorrit. Ett svårt
ord för mig att säga, men det är
nödvändigt. Den tid, då du hade något
gemensamt med detta fängelse, är
längesedan försvunnen. Förstår du mig?
— O! ni vill väl aldrig säga mig,
utropade hon, bittert gråtande och lyfte sina
hopknäppta händer bönfallande emot
honom, att jag ej får återkomma! Ni vill
väl aldrig så förskjuta mig!
— Jag ville säga det, om jag blott
kunde; men jag har ej mod att alldeles
utestänga detta kära ansigte och öfvergifva
allt hopp om att återse det; men kom
ej snart, kom ej ofta! Du tillhör mycket
gladare och bättre kretsar. Du måste ej
blicka tillbaka hit, min lilla Dorrit; du
måste se bort till andra, lyckligare vägar.
Än en gång, Gud välsigne dig, Gud
belöne dig!
Maggy, som blifvit mycket sorgsen,
ropade nu:
— O, skaffa honom till ett sjukhus!
Han blir aldrig lik sig mer om han ej
kommer till ett sjukhus. Och då kan den
gamla gumman som satt alltid och spann,
gå till skänken med prinsessan och säga,
hvårföre håller ni kycklingen här? och
så kunna de taga ut den och alla bli
lyckliga igen!
Detta afbrott kom lägligt, ty klockan
hade nästan slutat att ringa. Åter svepte
han kappan omkring henne, tog
henneran-der armen och förde liten Dorrit nedför
trapporna. Ilon var den sista som gick,
och portarne tillslötos efter henne.
Vid detta, för Arthur ängsliga ljud,
återkom hans mattighet. Det var en
mödosam vandring uppför trapporna till
hans ram och han inträdde der sjukare
och eländigare än förut.
Vid midnattstid, då det redaq länge
herrskat djup tystnad i fängelset,
öppnades forsigtigt dörren och unge John smög
sig in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
