Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 170 —
Knapt hade Felide återkommit till
besinning, förrän en beklämd ängslan lade sig
på hennes hjerta. Hon utgick i trädgården,
och stod der och gret för sig sjelf så
bittert. Dione, som blef henne varse,
knackade på rutan. Felicie borttorkade tårarne,
och låddes vara sysselsatt med afbrytande af
några törnrosqvistar, med hvilka hon äfven
inkom. Ögonen syntes dock, ehuru hon
sökte dölja det, hafva gråtit; ty de liknade
blommor,, hvari ännu spår efter den
glittrande daggen upptäckes.
Aftonstjerna! om ej förr, så måste du
nu ställa till rätta denna lilla
disharmoni. Jag ålägger dig detta, så mycket mer,
som jag skrifvit ett poem om dig. Träd
upp i afton skön och mild, och glänsande
och klar, och ingjut med dina strålar- frid
och kärlek och försoning i alla hi-öst!
Elise återkom, och afgaf sin hemliga
berättelse. De tre militärerna, ännu något
försagda, gingo och småhvisslade för sig
sjelfva, ryttmästaren spekulerade på någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
