Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- t73 -
med sina eldiga, blixtrande ögon. Hvilken
outsäglighet i denna blick! Så kan endast
kärleken blicka. Det gifves blott en blick,
hvilken är skönare, innerligare: oskuldens,
trons och bönens upp till höjden.
Ej långt derifrån satt Axel bredvid
Dione. Intet ord vexlades; men desto
sällare klappade deras hjertan. Himmelska
minuter, då kärleken är den sol, hvarifrån vi
hemta allt vårt ljus, all vår värma! Hvem
har icke åtminstone en gång i lifvet
förnummit eder sötma! Den som ej kan älska,
hvars hjerta sammanfrusit till is, måtte i
sanning vara den mest beklagansvärda af
alla varelser. För honom skapar sig
verlden till en ocken, der intet vänligt återsvar,
ingen huldrik motblick, ingen tröst, ingen
vederqvickelse finnes.
Bernhard och Elise hade, jemte den
lilla frun, tagit plats på en gräsbänk. Med ett
fint halmstrå drog den skälmska älskaren
små, lätta linier öfver den huldas munn,
för att utforska, som ban sade, hvilken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
