Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Den lille flintskallige mannens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Mjuka tjenare, miss Morstan,» upprepade
han med sin tunna gälla röst. »Mjuka tjenare,
mina herrar. Varen så goda och stig in i min
lilla helgedom. Den är icke stor, miss, men
inredd efter mitt eget tycke. En konstens oas
midt i det södra Londons tjutande öken.»
Vi blefvo alla förvånade öfver anblicken af
det rum, dit han bjöd oss stiga in. I detta dystra
hus tycktes det lika illa på sin plats som en
diamant af renaste vatten i en infattning af messing.
Väggarne voro beklädda med de rikaste och
praktfullaste förhängen och draperier, uppfästa här och
där för att visa en präktigt infattad tafla eller
österländsk vas. Mattan var svart och
ambra-färgad och så mjuk och tjock, att foten
behagligt sjönk ner i den som i en mossbädd. Två
stora tigerhudar, som lågo kastade öfver den,
förhöjde det allmänna intrycket af orientalisk lyx,
hvartill också bidrog en ofantlig hookah,[1] som
stod på en liten matta i ena hörnet. En lampa i
form af en silfverdufva hängde på en nästan
osynlig guldtråd midt i rummet och spred, under det
den brann, en fin välluktande doft rundt omkring.
»Mr Thaddeus Sholto,» sade den lille mannen
alltjämt leende och grimaserande. »Det är
mitt namn. Ni är naturligtvis miss Morstan. Och
dessa herrar ...»
»Det här är mr Sherlock Holmes och det
här doktor Watson.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
