Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN YULSÅNG PÅ PROSA 51
och tjugu par, raska gossar och flickor, som alla
ville dazsa, men inte kunde tänka sig möjligheten av
att gå.
Men hade de varit två gånger så många, ja, fyra
med, så gick gamle mr Fezziwig jämnt upp mot dem
ändå, och hans hustru ock. Hon var iallo värdig att
vara hans moitié i ordets alla bemärkelser. Är inte det
beröm nog, så säg mig något bättre; jag skall nyttja
det. Det såg ut som blixtrade ett elektriskt sken från
Fezziwigs vador; de glänste som halvmånar överallt i
dansringen. Vad som skulle bli av dem i nästa ögon-
blick var svårt att förutsäga i detta. Och när gamle
Fezziwig och mrs Fezziwig gått igenom hela dansen
med avance och chaine, bugning och nigning, ronde
och ring, gjorde gamle mr Fezziwig en piruett, så
högt, att han tycktes sväva i luften, och kom ned på
fötterna igen, utan att snava.
När klockan slog elva tog balen slut. Mr och mrs
Fezziwig ställde sig en på vardera sidan om dörren,
skakade hand med varenda person allt som de passe-
rade förbi och önskade dem glad jul. När alla gått
sin väg, utom de bägge bodbetjänterna, gjorde de på
samma sätt med dem, och så togo de avsked, och
gossarne gingo till sängs; det var under disken innan-
för bodkammaren.
Under hela denna scen hade Scrooge burit sig åt
som en man den där icke är riktigt vid sina sinnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
