Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1832—3.] GAMAR. 49
dalarne, är en skyggare fågel och har en något afvikande sång.
Det synes mig en egen omständighet, såsom visande de fina öf-
vergångame i skiljaktiga lefnadsvanor, att när jag första gången
såg sistnämda art, och då endast dömde af lefnadssättet, jag ansåg
den skild frän Maldonado-arten. Då jag sedan förskaffade mig
ett exemplar och flyktigt jemförde båda, tycktes de mig vara så
lika, att jag förändrade min åsigt; men nu påstår mr. Gould, att
de bestämdt äro olika arter; en slutsats, som öfverensstämmer med
de små olikheterna i lefnadssättet, hvarom han likväl ej hade
någon kännedom.
De Sydamerikanska asgamarnes mängd, tamhet och vämjeliga
lefnadsvanor göra dem till i hög grad öfverraskande företeelser
för den, som endast varit van vid norra Europas fåglar. Till
detta slägte kunna hänföras fyra arter, Oaraoaran eller Polyborus,
kalkongamen, Gallinazon och kondoren. Caracaras räknas på grund
af sin kroppsbygnad till örnarne; men vi skola snart få se huru
föga de förtjena en så hög rang. Till sitt lefnadssätt likna de
nämligen våra korpar, skator och kråkor: en fågelfamilj som är vidt
utbredd öfver den öfriga verlden, men helt och hållet saknas i
Sydamerika. För att börja med Polyborus brasiliensis, är han
en allmän fågel och har en vidsträckt geografisk utbredning. Han
är talrikast på La Platas gräsrika savanner, der han förekommer
under namnet Carraneha, och är långtifrån ovanlig på Patagoniens
ofruktbara slätter. I öknen mellan floderna Negro och Colorado
träffar man alltjemt längs med vägen skaror af dessa fåglar,
hvilka förtära de döda kropparne af de djur, som störta af an-
strängning och törst. Ehuru så vanlig i dessa torra och kala
trakter och likaledes på Stilla hafvets regnlösa stränder, finnes
han likväl äfven i vestra Patagoniens och Eldslandets fuktiga,
ogenomträngliga skogar. Carranchan, äfvensom Chimangon träffas
ständigt i stora skockar vid landtgårdarne och slagtarhusen. Om
ett djur dör på slätten, så börjar Gallinazon kalaset och derefter
skrapa de begge Polyborus-arterna benen rena. Fastän dessa
begge .fåglar sålunda taga sin föda tillsammans, är det långt ifrån
att de äro vänner. När Carranchan sitter stilla på en gren eller på
marken, brukar Chimangon ofta länge flyga fram och tillbaka,
upp och ned, i en halfkrets och försöker för hvar gång han kom-
mer längst ned i svängen att slå till sin större samslägting, utan
att likväl denne bryr sig derom vidare, än att han nickar med
hufvudet. Ehuru Carranchas ofta samla sig i mängd, bruka de
icke lefva i skockar; ty på öde trakter ser man dem ensamma
eller oftare i par.
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
