Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1832—3.] KÖR BILDADE AE BLIXTEN. 53
Geologiska Sällskapets i London Handlingarö. Då sandkullarne
vid Maldonado icke äro skyddade af någon växtlighet, byta de
ständigt om läge. Af denna orsak stucko rören upp öfver marken
och talrika bitar, som lågo bredvid, visade att dessa förr hade legat
på större djup. Fyra rör nedträngde lodrätt i sanden och genom
att gräfva med händerna följde jag ett af dem ända till 2 fots
djup; och några bitar, som tydligen hörde till samma rör, höllo
5 fot 3 tum, när de lades till det förra. Hela rörets tvärmått
var nästan lika, och derföre måste vi antaga, att det ursprungligeu
sträckte sig till ett mycket större djup. Dessa dimensioner äro
likväl små i jemförelse med rören från Drigg, af hvilka ett följdes
till ett djup af icke mindre än 30 fot.
Inre ytan är fullkomligt förglasad, glänsande och slät. Ett
litet stycke liknade under mikroskopet, till följe af de många små
inbäddade luft- eller kanske gasblåsorna, ett prof, som smält för
biåsröret. Sanden är helt och hållet eller till största delen kisel-
sand, men några korn äro svarta och hafva metallglans till följe
af sin glänsande yta. Tjockleken af rörets vägg vexlar från 0,3
till 0,2 tum och går ibland ända till 0,l. På utsidan äro sand-
kornen afrundade och hafva en svagt glaserad yta. Jag kunde
icke upptäcka något spår till kristallisation. Rören äro vanligen
sammantryckta, liksom de i ”Geological Transactions” beskrifna,
och hafva på längden gående djupa fåror, så att de mycket likna
en förtorkad växtstjelk eller barken af korkek eller alm. Deras
omkrets är omkring två tum, men i några stycken, som äro cylin-
driska och utan några fåror, går den ända till fyra tum. Tryck-
ningen af den kringliggande lösa sanden, hvilken verkade medan
röret ännu var mjukt till följe af den betydliga hettan, har tyd-
ligen åstadkommit sprickorna eller fårorna. Att döma af icke
hopklämda stycken har inre loppets kaliber varit omkring fem fjern-
dels tum. I Paris lyckades Hachette och Beudant göra rör, som
i de flesta afseenden liknade dessa fulguriter, genom att låta myc-
ket starka stötar af ett galvaniskt batteri gå genom fint pulveri-
seradt glas. När salt tillsattes, så att glasets smältbarhet ökades,
blefvo rören större till alla sina dimensioner. Men de misslyckades
i sina försök så väl med pulveriserad fältspat som qvarts. Ett
rör, bildadt af stött glas, var nära en tum långt, nämligen 0,9 8 2
tum och hade en inre diameter af 0,019 tum. Då vi erfara att
det starkaste batteri i Paris begagnades och att dess kraft, på ett
* Geol. Transactions vol. II, sid. 528. Priestley har beskrifvit några,
ofullkomliga kiselrör och en smält qvartsbit, som funnits vid gräfning i
jorden under ett träd, vid hvilket en person dödats af blixten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
