Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDTGÅKDAR anfallna af indianer. 57
1838.]
och likaledes att uppställa några små kanoner. Indianerna voro
Auracanier från södra Chile, några hundrade till antalet oeh röjde
mycken manstukt. De visade sig först i två trupper på en när-
belägen kulle. Sedan de der stigit af sina hästar och aftagit sina
pelsmantlar, framryckte de nakna till anfall. En indians enda va-
pen är ett mycket långt bamburör, benämdt ”chuzo”, prydt med
strutsfjädrar och i ändan försedt med en hvass lansspets. Min
sagesman tycktes med den största fasa erinra sig den svigtande
rörelsen hos dessa ”chuzos”, då de ryckte framåt. När de voro
nära, ropade kaziken Pincheira till de belägrade, att öfverlemna
sina vapen eller också skulle han låta skära halsen af dem alle-
samman. Då detta sannolikt skulle hafva blifvit händelsen på hvad
vis de än fått komma in, så svarade man med en böss-salfva.
Indianerna ryckte nu med stor fasthet fram ända till sjelfva in-
hägnaden af corralen, der de likväl till sin öfverraskning funno
pålarne hopfästade med jernspikar i stället för läderremmar, hvar-
före de förgäfves försökte att afskära dem med sina knifvar. Detta
räddade de kristnes lif. Många af de sårade indianerna bortburos
af sina följeslagare och då slutligen en af under-kazikerna blifvit
sårad, blåste hornet till återtåg. De drogo sig tillbaka till sina
hästar och tycktes hålla ett krigsråd. Detta var ett fruktansvärdt
uppehåll, för spanjorerna, då hela deras skjutförråd var uttömdt på
några få patroner när. I ett ögonblick bestego indianerna sina
hästar och galopperade bort. Ett annat anfall afslogs ännu qvic-
kare. En kallblodig fransman skötte kanonen; han väntade tills
indianerna kommit helt nära och sopade då deras led med kar-
tescher. Han fälde sålunda trettionio man och ett sådant neder-
lag skingrade genast hela truppen.
Staden kallas ömsom El Carmen och Patagones. Den är bygd
på branten af en klippa, som ligger midt för floden och flera hus
äro urgräfda i sjelfva sandstenen. Floden är omkring 3 eller 400
alnar bred, samt djup och forsande. De munga pilbevuxna öarne,
med sina låga uddar bilda med tillhjelp af en klar sol en nästan
pittoresk anblick, när man ser dem bakom hvarandra på den norra
gränsen af den breda och gröna dalen. Invånarnes antal öfvei-
stiger icke ett par hundrade. Dessa spanska kolonier bära icke,
liksom våra britiska, vilkoren för sin tillväxt inom sig. Många
indianer af rent blod bo här. Kaziken Lucanis stam har stän-
digt sina ”toldos” (hyddor) i stadens grannskap. Ställets styrelse
förser dem till en del med lifsmedel, då den låter dem få alla gamla
odugliga hästar; och de förtjena litet genom att tillverka hast-
täcken och andra hästmunderings-artiklar. Man anser dessa indi-
aner vara civiliserade; men hvad än deras karakter kan hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
