Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1833.] GENERAL ROSAS. RESA TILL BAHIA BLANCA. 65
Rosas är också en fulländad ryttare, en färdighet, som är af
icke liten vigt i ett land, der en krigshär valde sin general medelst
följande prof. En hop otama hästar drefvos in i en corral och
utsläpptes genom en port, öfver hvilken låg en tvärbjelke. Det
var öfverenskommet, att den som kunde släppa sig ned från bjel-
ken på ett af dessa vilda djur, när det störtade ut, och vore i
stånd att utan sadel och tygel icke blott rida det, utan äfven föra
det tillbaka till corralens ingång, skulle bli deras general. Den,
som lyckades, utvaldes följaktligen och blef tvifvelsutan en pas-
sande general för en sådan här. Denna utomordentliga idrott har
äfven blifvit utförd af Rosas.
Genom dessa medel och derigenom, att han i klädedrägt och
vanor rättade sig efter gauchos, vann han en oinskränkt folkgunst
i landet och följaktligen en despotisk makt. En engelsk köpman
försäkrade mig, att en person, som hade mördat en annan, svarade,
när han fängslades och tillspordes om bevekelsegrunden för sin
handling: ”Han talade vanvördigt om general Rosas och derföre
dödade jag honom”. Inom veckans slut var mördaren fri. Detta
var tvifvelsutan generalens partis och icke generalens eget verk.
I samtal visar han sig entusiastisk, klok och mycket allvar-
lig. Hans allvar går dock väl långt. Jag hörde en af hans tokiga
hofnarrar, ty han håller sig två liksom medeltidens baroner, berätta
följande anekdot: ”Jag längtade mycket att få höra ett visst musik-
stycke och gick till generalen två eller tre gånger för att be honom
derom; han sade ”Gå din väg, jag har brådt om”. Jag kom igen för
andra gången och han sade ”Om du kommer igen, skall jag straffa
dig”. Jag begärde för tredje gången och han skrattade. Jag ru-
sade ut ur tältet, men det var för sent. Han befalde två soldater
att taga fast mig och binda mig vid pålar. Jag besvor honom
vid alla helgon i himlen att han skulle skona mig; men det hjelpte
icke; när generalen skrattar skonar han hvarken narr eller klok”.
Den stackars fjollige mannen såg helt bedröfvad ut vid blotta
minnet af pålningen. Detta är ett mycket svårt straff. Fyra
pålar slås ned i marken och brottslingen utsträckes vågrätt vid
armar och ben, samt lemnas sålunda utsträckt under några timmars
tid. Idén är tydligen hemtad från den vanliga metoden att torka
hudar. Mitt samtal med Rosas försiggick utan ett leende och jag
fick ett pass jemte tillåtelse att få begagna styrelsens posthästar,
och detta gaf han mig på det mest förbindliga och beredvilliga sätt.
På morgonen begåfvo vi oss åstad till Bahia Blanca, dit vi
anlände efter två dagar. Då vi lemnade det egentliga lägret, foro
vi förbi indianernas toldos, hvilka voro betäckta med hudar och
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
