- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
77

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1833.] STORA DJUR FORDRA ICKE EN FRODIG VÄXTLIGHET. 77
torftig växtlighet. De större däggdjuren ströfva tvifvelsutan öf-
ver vidsträckta trakter för att söka sin föda och denna består liuf-
vudsakligen af buskar, hvilka sannolikt innehålla mycket närings-
ämne inom ett ringa omfång. Dr. Smith underrättade mig äfven,
att växtligheten är så snabb, att en del knapt blifvit förtärd, förr
än dess plats intages af ett nytt förråd. Det kan likväl icke
betviflas, att våra föreställningar om den mängd föda, som erfor-
dras för stora däggdjurs uppehälle, äro mycket öfverdrifna. Man
behöfver blott komma ihåg att kamelen, ett djur af icke obetydlig
kroppsstorlek, alltid varit ansedd som en sinnebild af öknen.
Den föreställningen, att der stora däggdjur finnas, växtlig-
heten-nödvändigt måste vara yppig, är så mycket märkligare,-som
det omvända förhållandet är långt ifrån att vara sant. Sålunda
yttrade mr. Burchell till mig, att ingenting förvånade honom så
mycket, när han kom till Brasilien, som prakten af den sydameri-
kanska växtverlden i motsats till den sydafrikanska i förening med
frånvaron af alla stora däggdjur. I sin resebeskrifning har han
framkastat att en jemförelse emellan den ömsesidiga vigten (om
det funnes tillräckliga data) hos ett lika stort antal af de största
gräsätande däggdjuren från hvardera landet skulle bli högst egen.
Om vi på ena sidan taga elefanten, flodhästen, giraffen, buffeln,
elan, åtminstone tre, kanske fem noshörningsarter och på ameri-
kanska sidan tapiren, guanacon, tre hjortarter, vicunjan, peccarin,
capybaran, (hvarefter vi måste välja bland aporna för att få an-
talet fullt) och derefter ställa dessa två grupper jemte hvarandra,
kan man icke gerna tänka sig två serier, som äro hvarandra oli-
kare till storleken. Efter ofvan anförda fakta äro vi tvungna att,
emot hvad som förut antagits, draga den slutsatsen, att med^ a^’
seende på däggdjuren det i de länder de bebo icke finnes något
nära samband emellan artens storlek och vegetationens massa
Med afseende på mängden af stora däggdjur finnes säkerligen
icke något land på jorden, som kan uthärda jemförelsen med Syd-
afrika; men efter de olika uppgifter, som hafva lemnats, kan man
icke betvifla denna trakts ytterst ofruktbara beskaffenhet. Inom
Europa måste vi gå tillbaka ända till tertiär-tiden, för att finna
tillståndet bland däggdjuren likna det, som nu är rådande vid
Goda Hoppsudden. Dessa tertiära tider, hvilka vi bruka anse i
en förvånande grad öfverflödande på stora djur, emedan vi finna
* Antaget att man upptäckte en Grönländskval i fossilt tillstånd, uta
att förut känna till något hvaldjur, hvilken naturforskare skulle val daja-
gat framkomma med en antydan om möjligheten for ett såjättelikt skro ,
att kunna lifnära sig af små kräftdjur och blötdjur, som lefva i den g
nordens isuppfylda haf?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free