- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
194

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194
ELDSLANDET. [kap. x.
lån°-t från en hop infödingar. Så länge som de voro fa till an-
talet, förhöllo de sig fredligt nog, men den 21 :a pa morgonen,
sedan andra hade slutit sig till dem, visade de tecken till fiendt-
lio-het så att vi trodde att det skulle komma till strid. En europe
är uti en mycket ofördelaktig belägenhet, när han har att gora
med sådana vildar som dessa, hvilka icke hafva det ringaste be-
o-renp om eldvapen; ty då han lägger an med sitt gevar, anser
vilden honom mycket underlägsen en person, som ar vapnad med
pilar och båge, med ett spjut eller blott en slunga. Ej heller ar
det lätt att lära dem inse vår öfverlägsenhet, sa framt man icke
skjuter ett dödande skott. Likt vilda djur tyckas de icke jemfora
antalet på ömse sidor; ty hvarje individ försöker, nar han anfalles,
i stället för att draga sig tillbaka, att krossa sin motståndares
hufvud med en sten, lika visst som en tiger under enahanda
omständigheter skulle sönderslita en. Då kapten Eitz Koy derfore
en gång med fullt skäl var angelägen att bortskrämma en liten
skara och till den ändan svängde en huggare emot dem, skrattade de
endast åt honom. Han afsköt derpå två gånger sin pistol tätt
invid en vilde, med den påföljd att mannen båda gångerna sag
förvånad ut och gned hufvudet mycket noga, men häftigt, hvar-
efter han såg stint en stund och pladdrade med sina kamratei;
men han tycktes alls icke tänka på att springa sin väg. Vi kunna
svårligen sätta oss in i dessa vildars ställning och första deras
handlingar. Denne eldsländare till exempel, kunde aldrig hafva
tänkt sig möjligheten af ett sådant ljud, som ett bösskott tätt in-
vid örat. E11 sekund visste han kanske bokstafligen icke antingen
det var ett ljud eller ett slag, och det var derföre helt naturligt,
att han gned sitt hufvud. På samma sätt, när en vilde ser det
hål, som en kula gör, kan det dröja någon tid, innan han blir
i stånd att förstå huru det uppkommit; ty att en kropp kan vara
osynlig till följe af sin rörelsehastighet, skulle kanske vara en föi
honom fullkomligt ofattlig föreställning. Dessutom kunde den
utomordentliga kraften hos en kula, som genomtränger ett liårdt
ämne utan att sönderslita det, öfvertyga vilden om att det icke
har någon kraft alls. Jag tror helt visst, att många af de lägst
stående vildarne, såsom de på Eldslandet, hafva sett föremål träf-
fade af kulor och till och med små djur dödade med bössan,
utan att på minsta vis inse, livilket mordiskt redskap det är.
Ben 22 januari. — Sedan vi tillbragt en ostörd nått, på
ett som det tycktes neutralt område, emellan Jemmys stam och
det folk vi sågo i går, seglade vi angenämt vidare. Jag tror icke
att någonting tydligare ådagalägger det fiendtliga tillstånd, som
är rådande mellan de olika stammarne, än dessa vidsträckta neu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free