Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 ELDSLANDET. [KAP. X.
visade genom att komma i den häftigaste vrede, att han fullkom-
ligt förstod förebråelsen att kallas en lögnare, hvilket han också verkli-
gen var. Yi förvånades denna gång liksom vid alla föregående till-
fällen öfver den ringa eller snarare allsingen uppmärksamhet de
fästade vid många föremål, hvilkas gagn måstehafvavaritöppendagligt
för dem. I sig sjelft obetydliga omständigheter, såsom skönheten
hos rödt tyg eller blåa perlor, äfvensom att inga qvinnor funnos
om bord och vår noggranhet att tvätta oss ■— uppväckte deras
förvåning vida mer än nagot storartadt och sammansatt föremal,
sådant som vårt skepp. Bougainville har gjort den sanna an-
märkningen om dessa vildar, ”att de anse den menskliga konstflitens
mästerverk, liksom de anse naturens lagar och hennes företeelser”.
Den 5 mars ankrade vi i bugten vid Wullya, men sågo icke
till en själ der. Yi oroades deröfver; ty infödingarne i Ponsonby-
sundet visade genom åtbörder, att en strid hade förefallit, och vi hörde
sedan att de fruktade Oensmännen hade gjort ett öfverfall. Snart
syntes likväl en kanot, med en liten flagg svajande, näima sig,
och en af karlarne deri borttvättade färgerna från sitt ansigte.
Denne man var stackars Jemmy, nu en mager och förfärlig vilde,
med långt okammadt hår och naken, utom en bit af en filt kring
medjan. Yi igenkände honom icke förr än han var tätt invid oss;
ty han blygdes för sig sjelf och vände ryggen mot fartyget.
Vi hade lemnat honom välmående, fet, snygg och väl klädd; och aldrig
har jag sett en så fullständig och bedröflig förvandling; men så
snart han blifvit uppklädd igen och den första ängslan var öfver,
blef allt bra igen. Han åt middag med kapten Fitz Roy och
gjorde det lika nätt som förut. Han berättade oss, att han hade
”för mycket” (han menade nog) att äta, att han icke frös, att
lians slägtingar voro mycket beskedligt folk, och att han icke
önskade vända om till England. Om qvällen utfunno vi orsaken
till denna stora förändring i Jemmys känslor, då hans unga och
täcka hustru anlände. Med sin vanliga välvilja medförde han två
utmärkt vackra utterskinn till sina båda bästa vänner och några
spjutspetsar och pilar, som han med egna händer förfärdigat, till
kaptenen. Han sade, att han hade bygt en kanot åt sig sjelf
och han skröt af att han kunde tala litet af sitt modersmål. Men
en högst märklig omständighet är, att han tyckes hafva lärt hela
sin stam något engelska; ty en gammal man anmälte sjelfvilligt
”Jemmy Buttons wife”. Jemmy hade förlorat alla sina tillhörig-
heter. Han berättade oss, att York Minster hade bygt en stor
kanot och några månader förut med sin hustru Euegia * farit hem
* Kapten Sullivan, hvilken efter sin resa med Beagle varit sysselsatt
med uppmätning af Kalklands-öarne, hörde af en skälfångare (1842?) att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
