Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] PUMANS LEFNADSVANOB. 239
Den 24:e. — Vi stälde nu kosan till Valparaiso, hvilken stad
jag med stor svårighet uppnådde den 27:e och låg der till sängs
ända till slutet af oktober. Under denna tid var jag en gäst i
mr. Corfields hus, hvilkens godhet mot mig var så stor, att jag
ej kan nog tacka honom derför.
Jag vill här tillägga några iakttagelser angående några dägg-
djur och fåglar i Chile. Puman eller det sydamerikanska lejonet
är icke sällsynt. Detta djur har en vidsträckt geografisk utbred-
ning; det finnes från skogarne under eqvatorn, genom Patagoniens
öknar så långt mot söder som Eldslandets fuktiga och kalla bredd-
grader (53°—54°). Jag har sett dess spår på mellersta Chiles
Cordillera, på en höjd af åtminstone 10,000 fot. I La Plata ut-
göres pumans hufvudsakliga rof af hjortar, strutsar, biscachas och
andra små däggdjur. Der anfaller han sällan boskap och hästar
och mycket sällan menniskor. I Chile dödar han likväl många
unga hästar och hornboskap, sannolikt till följe af bristen på an-
dra däggdjur; jag hörde äfven omtalas två män och en qvinna,
hvilka han hade dödat. Man försäkrar att puman alltid dödar sitt
rof genom att hoppa upp på dess skuldror och med den ena tas-
sen draga hufvudet bakut till dess halskotoma afbrytas; också
har jag i Patagonien sett benrangel af guanacos med halskotorna
sålunda vridna ur led.
Sedan puman ätit sig mätt, öfverhöljer han resten af sitt byte
med några stora buskar och lägger sig ned att vakta det. Denna
hans vana ger ofta anledning till hans upptäckande; ty de i luf-
ten kretsande kondorerna sänka sig allt emellanåt för att deltaga
i kalaset och höja sig alla på en gång, då puman ursinnig jagar
bort dem. Den chilenska guason vet då, att ett lejon ligger och
vaktar sitt rof, lystringsordet gifves och män och hundar skynda
till jagten. Sir F. Head säger, att en gaucho på Pampas utro-
pade ”ett lejon”, blott emedan han såg några kondorer kretsa i
luften. Sjelf träffade jag aldrig någon, som gjorde anspråk på en
sådan urskilningsförmåga. Man försäkrar, att om en puma en gång
blifvit förrådd, genom att sålunda hålla vakt vid sitt rof och dei-
efter blifvit jagad, så återtager han aldrig denna vana, utan van-
drar långt bort, sedan han ätit sig mätt. Puman kan lätt dödas.
I ett öppet land insnärjes han först med bolas, derefter med lasson
och släpas sedan långs med marken till dess han förlorar sansen.
Vid Tandil (söder om La Plata) berättade man mig, att inom tre
månader dödades sålunda hundra stycken. I Chile drifver man dem
vanligtvis upp i träd eller buskar och de skjutas då der eller också
hetsas de till döds med hundar. De hundar, som användas till
detta slags jagt, tillhöra en särskilt ras, kallad leoneros. De äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
