Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] HONUNGSFÅGLAR. 241
till motsatta sidan. Han är äfven en liflig fågel och håller stän-
digt oväsen. Hans läte är omvexlande och mycket underligt, ibland
likt dufvors kuttrande, ibland som bubblande vatten, medan andra
ljud sakna all motsvarighet. Landets folk säger att han förändrar sitt
läte fem gånger om året — förmodligen i enlighet med någon
förändring i årstiden 3.
Två slags honungsfåglar äro mycket allmänna; Trochilus for-
jicatus finnes öfver ett område af öfver 600 mil på vestkusten,
från Limas varma och torra klimat till Eldslandets skogar, der man
kan få se honom fladdra omkring i yrvädren. På den skogrika
ön Chiloe, som har ett ytterst fuktigt klimat, är denna lilla fågel,
som hoppar af och an bland de fuktiga bladen, måhända talrikare
än nästan hvarje annat slag. Jag öppnade magen på åtskilliga
exemplar, som blifvit skjutna i olika delar af Sydamerika och i alla
voro insektlemningar lika vanliga som i en trädkrypares mage.
När denna art om sommaren flyttar åt södern, intages hans plats
af en annan norr ifrån kommande art. Denna art (Trochilus gigas)
är en mycket stor fågel, för att tillhöra denna späda djurfamilj.
När han ffyger, liar han ett egendomligt utseende. Lik andra af
sitt slägte, rör han sig från ställe till ställe med en snabbhet, som
kan jemföras med den som Syrphus har bland flugorna och Sphinx
bland nattfjärilarne; men när han sväfvar öfver en blomma, är
rörelsen hos hans vingar mycket långsam och kraftig, samt såle-
des helt och hållet olika den dallrande, hvilken är vanlig hos
de flesta arterna och åstadkommer ett surrande ljud. Jag såg
aldrig någon annan fågel, hos hvilken (liksom hos fjärilarne) dess
vingars styrka visade sig så kraftig i förhållande till kroppens
tyngd. När han sväfvar invid en blomma, utbredes och hopslås
stjerten oupphörligt som en solfjäder och kroppen hålles i en nästan
vertikal ställning. Denna rörelse tyckes stötta och uppbära fågeln
emellan de långsamma vingslagen. Ehuru han flyger från blom-
ma till blomma för att söka sin föda, innehöll dock vanligen hans
mage talrika lemningar af insekter, och jag misstänker att dessa
snarare äro föremål för hans efterspaningar, än honung. Denna
arts läte är mycket gällt, liksom nästan hela familjens.
* Let är anmärkningsvärdt att Molina, ehuru han noga beskrifver alla
fåglar och däggdjur i Chile, aldrig en enda gång omtalar detta slägte, hvars
arter äro så vanliga och så märkliga till sina lefnadsvanor. Visste han icke
huru han skulle klassificera dem och ansåg han följaktligen tystnad för
den klokaste åtgärden? Letta är ett exempel på de många förbiseenden,
som författare låtit komma sig till last, just i afseende på de ämnen, der
man minst skulle ha väntat det.
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
