- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
245

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] INFÖDDA INDIANER. 245
Det är glädjande att se infödingarne framskrida till samma bild-
ningsgrad, huru låg denna än är, som deras hvita besegrare hafva
uppnått. Längre åt söder sågo vi många indianer af rent blod.
Invånarne på några små öar bibehålla sina indianska tillnamn.
Vid folkräkningen 1832 funnos på Chiloe oeh dithörande öar fyrtio-
tvåtusen själar. De flesta af dessa tyckas vara af blandad här-
komst. Elfvatusen bibehålla sina indianska tillnamn, men det är
sannolikt, att ieke fullt alla dessa hafva rent blod. Deras lefnads-
sätt är detsamma som de andra fattiga invånarnes och de äro alle-
samman kristna; men det påstås att de ännu bibehålla några be-
synnerliga vidskepliga ceremonier och att de föregifva sig hafva ge-
menskap med djefvulen i vissa grottor. Dörr sändes alla, som öf-
verbevisades om detta brott, till inqvisitionen i Lima. Många öbor,
hvilka icke äro bland de elfvatusen med indianska tillnamn, kunna till
utseendet icke skiljas från indianer. Guvernören i Lemuy, Gomez,
härstammar från spanska adelsmän både på fädernet och mödernet;
men genom ständiga giftermål mellan hans förfäder och infödin-
garne är han en indian. Guvernören i Quinchao deremot är myc-
ket stolt öfver sitt obemängda spanska blod.
Om natten framkommo vi till en liten vacker bugt, norr om
ön Caucahue. Folket här beklagade sig öfver brist på odlings-
mark, men detta beror till en del på deras egen försumlighet att
icke rödja skogarne och dels på hinder från styrelsens sida, hvari-
genom, innan man får köpa det minsta jordstycke, man måste er-
lägga en riksdaler och sextiosex öre till landmätaren för uppmät-
ningen af hvarje ”quadra” (= f kappland) utom det pris han be-
hagar bestämma för sjelfva marken. Efter denna värdering ut-
bjudes jorden tre gånger åt den högstbjudande och om ingen bju-
der öfver, så kan köparen få den för det priset. Alla dessa ut-
pressningar måste vara ett allvarsamt hinder för markens odlande
i ett land der invånarne äro så ytterst fattiga. I de flesta länder
undanrödjer man skogarne utan mycken svårighet med eldens till-
hjelp; men i Chiloe måste man först nedhugga dem, till följe af
klimatets fuktighet och trädslagens beskaffenhet. Detta är ett svårt
hinder för Chiloes förkofran. På spanjorernas tid fingo indianerna
icke ega någon jord och en familj kunde bortjagas, sedan den
uppröjt ett stycke mark, och egendomen tagas i beslag af styrel-
sen. De chilenska myndigheterna fullgöra nu en handling af rätt-
visa genom att skaffa dessa fattiga indianer godtgörelse, i det
de tilldela hvarje person ett visst jordstycke allt efter hans stånd.
Värdet af den icke uppröjda marken är högst obetydligt. Styrel-
sen gaf mr. Douglas (den nuvarande landmätaren, som underrättade
mig om dessa omständigheter) en fjerndels qvadratmil skog vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free