Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:S70 TAHITI OCH NYA ZEELAND. [kap. XVIII.
till den andra. Med undantag häraf rådde den största stillhet öf-
ver hela trakten. Endast en enda kanot kom till sidan af farty-
get. Detta, äfvensoni hela landskapets utseende, bildade en anmärk-
ningsvärd och icke särdeles behaglig motsats till den glädtiga och
larmande välkomsthelsning vi fingo på Tahiti.
På eftermiddagen foro vi i land till en af de större hus-
grupperna, hvilka likväl ännu icke förtjena namnet by och som kal-
las Pahia. Det är missionärernas bostad och der finnas inga in-
födda, utom tjenare och arbetare. I granskapet af Ö-viken stiger
antalet af engelsmän till mellan två och trehundra, deras familjer
deri inberäknade. Alla husen, af hvilka många äro hvitfärgade och
se rätt prydliga ut, tillhöra engelsmän. Infödingarnes kojor äro
så små och eländiga, att man knappast kan märka dem på något
afstånd. I Pahia var det högst angenämt att se engelska blom-
mor i trädgårdarne framför husen. Der funnos åtskilliga slags
rosor, kaprifolium, jasminer, nejlikor och hela häckar af nyponbuskar.
Den 22 december. — På morgonen gick jag ut för att se
mig omkring, men jag fann snart att landet var mycket otillgäng-
ligt; ty alla höjder voro tätt bevuxna med höga ormbunkar, samt
med en låg buske, hvilken växer lik en cypress, och endast obetydligt
af marken har blifvit röjdt eller odladt. Jag försökte derefter van-
dra utmed hafsstranden; men åt hvilket håll jag än vände mig, hej-
dades min gång af saltvattenskrikor och djupa bäckar. Samfärd-
seln mellan invånarne i de olika delarne af viken upprättliålles lik-
som i Chiloe nästan helt och hållet medelst båtar. Jag förvånades
att finna, att nästan alla höjder, som jag besteg, under någon för-
fluten tid hade varit mer eller mindre befästade. Topparne voro
uthuggna i trappfornriga afsatser och ofta hade de varit skyd-
dade med djupa grafvar. Jag märkte sedermera, att de förnämsta
kullarne inåt landet, på samma sätt visade en med konst åstad-
kommen ytterlinie. Dessa äro de ”pa”, hvilka så ofta omtalades
af Cook under namnet ”hippah”; hvarvid skilnaden i uttalet beror
på artikelns tillfogande.
Att ”pa” fordom varit mycket i bruk, var tydligt af de högar
med musselskal och af de gropar, i hvilka, såsom man sade mig,
söt potates brukade förvaras för nödfall. Då intet vatten fans på
dessa kullar, skulle försvararne aldrig liafva kunnat uthärda en
långvarig belägring, utan endast ett plötsligt plundringsanfall, emot
hvilket de på hvarandra följande afsatserna torde hafva lernnat ett
godt värn. Det allmänna införandet af skjutvapen har förändrat
hela krigföringssättet och ett blottstäldt läge på en kulle är nu-
mera värre än gagnlöst. ”Pa” äro följaktligen nu för tiden alltid
uppförda på ett stycke slät mark, och bestå af ett dubbelt pål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
