- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
371

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1S3Ö.J INFÖDINGARNES STRXDSÅTT. 371
verk af tjocka och höga stänger, som äro stälda i en zickzack-
fomiig linie, så att hvarje punkt kan bestrykas. Inom pålverket är
en jordvall uppkastad, bakom hvilken försvararne kunna i säker-
het hvila sig eller begagna sina eldvapen öfver densamma. Nedvid
marken gå stundom små hvälfda öppningar genom detta bröst-
värn, livarigenom försvararne kunna krypa ut till pålverket för att
bespeja fienden. Pastor Williams, som gaf mig dessa upplysnin-
gar, tilläde att han i en ”pa” hade sett utsprång eller sträfpelare,
som sköto ut på den inre eller skyddade sidan af jordvallen; och
då man frågade höfdingen om nyttan af dem, svarade denne, att
om två eller tre af hans män skötos, skulle deras grannar icke se
kropparne och deraf bli modfälda.
Dessa ”pa” betraktas af ny-zeeländarne såsom ganska full-
komliga försvarsmedel; ty den angripande styrkan är aldrig såväl
disciplinerad, att den i sluten trupp stormar mot pålverket, ned-
hugger detta och skaffar sig inträde. När en stam tågar ut i krig.
kan höfdingen icke befalla en afdelning att gå hit och en annan
dit; utan hvar man slåss då som han finner för bäst; och för
hvarje enskilt individ måste det synas vara oundviklig död, att
nalkas ett pålverk försvaradt af skjutvapen. Jag skulle tro att
man ingenstädes på jorden kan finna en mera krigisk ras än ny-
zeeländarne. Ett talande bevis härför är Cooks beskrifning på
deras beteende, då de första gången sågo ett skepp; ty deras till-
tag att kasta en svärm af stenar på ett så stort och ovanligt före-
mål, och deras utmanande rop: ”Kom i land och vi skola slå ihjäl
och äta upp er allesamman”, antyda en ovanlig djerfhet. Detta
krigiska lynne visar sig äfven tydligt i många af deras plägseder,
äfvensom i deras obetydligaste handlingar. Om man slår en ny-
zeeländare, om också blott på gyckel, så måste han slå igen, och
jag såg ett prof härpå med en af våra officerare.
Till följe af hyfsningens framåtskridande äro krig nu mycket
mindre vanliga, utom hland de sydliga stammarne. Jag hörde en
betecknande anekdot om hvad som någon tid förut tilldrog sig i
södern. En missionär fann en höfding och hans stam rustande
sig till strid; deras bössor voro rena och skinande, och deras am-
munition i beredskap. Missionären talade länge om gagnlösheten
af ett krig och den obetydliga anledningen till det nu ifrågava-
rande, så att höfdingen starkt rubbades i sitt beslut och tycktes
tveksam; men slutligen kom han ihåg att en fjerding krut höll pa
att skämmas och att den icke kunde gömmas stort längre; och
detta framdrogs som ett oomkullkastligt skäl för nödvändigheten
af att genast förklara krig. Att så mycket godt krut skulle förderf-
vas, var någonting som icke kunde komma i fråga, och detta gjoide

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free