Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I hvarje gård, der ryttarne hålla, vänta de förplägning, och der sådan icke vankas,
uppstämmes :
»Dr6ja vi längre utanför eder vagg,
Håll dig vål fålan min,
SA våxer det is uti v&rt »kagg:
Hjelpe Gud etc.
Är någon gård förut känd för mindre gästfrihet, eller man eljest hyser agg mot dess åboer,
tillställas derstädes hvarjehanda skalkaktiga upptåg, såsom kreaturens insläppande i höladan
och dylikt. Från och med denna dag vidtaga de allmännare julnöjena. Grannlagen samla sig
nu till dans, lekar och ömsesidig förplägning. Ingen besökande fårlemna ett ställe utan
undfägnad från det rikt besatta bordet, som står dukadt natt och dag, emedan »ingen får bära
ut julen». Fröjden varar till tjugondedagen (den 13 Januari), då »Knut kör julen ut»; halmen
utbäres och afskedet från den glada högtiden tages med en ringdans omkring det med
qvar-lefvorna af julkosten och julljusen för sista gången prydda bordet.
Påsken firas med lusteldar, skjutande och andra upptåg, som till någon del härleda sig
ifrån den gängse folktron om påskkäringarnes eller trollpackornas vid denna tid företagna
lustfärder till Blåkulla.
Midsommaren är en af Svenska folkets älskligaste högtider och firas med hvarjehanda
festligheter, som tillställas och njutas i den fria naturen eller åtminstone hafva afseende på
denna högtids betydelse af en naturens fest. Boningshusen smyckas då utan och innan med
löf och blomster. I taken upphängas konstfärdigt bundna kransar af vissa örter, som sedan
nyttjas vid förefallande tillfallen, såsom osvikliga läkemedel. Under nattens tystnad smyger sig
ungmön ut att plocka en bukett af 9 slags blomster, på hvilka hon en stund inslumrar, i hoppet
att i drömmen få se sin blifvande make, och sjuklingen badar sig i den fallna daggen, fast
öfvertygad om sitt deraf följande vederfående. Midsommamatten genomvakas af de flesta under
bar himmel under dans och musik. I de provinser som angränsa till Norge uppföras dessa
dansar omkring de å bergstoppame upptända Baldersbålen eller »midsommarsvakorna», under
det i öfriga landsorter polskans och valsens livirflar gå omkring den för Norden egendomliga,
masthöga och blomsterklädda majstången, med sina utsirade armar och sin vimpelprydda topp.
De egna seder och bruk allmogen iakttager vid vissa högtidligare tilldragelser inom det
husliga lifvet, såsom vid barndop, bröllop och begrafningar m. m., äro så många och så olika
på skilda orter, att utrymmet här icke tillåter deras detaljerande. Blott de allmännaste må här
omnämnas.
De fördomsfulla bruk, som ingå i vården om ett nyfödt barn, härleda sig mestadels från
den urgamla föreställningen, att den nyfödda verldsborgaren står under inflytelsen af onda
magter. Deraf förklaras underhållandet af en ständig eld i rummet, der det odöpta barnet
vistas, den skyndsamhet hvarmed man i vissa landsorter befordrar det till dopet, de saker af
stål och silfver som man lägger i dess linda, den fruktan man hyser att någon främmande
skall få se det naket o. s. v., och hvilket allt härleder sig från den gamla folktron, att trollen
utan dessa försigtighetsmått hafva magt att bortbyta de odöpta barnen mot sina egna.
En mera ståtlig och bullrande fest än ett Svenskt »kronbröllop», firadt på gammaldagsvis,
kan man svårligen föreställa sig, och en kort skildring af ett sådant torde icke sakna intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
