Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med afseende å hvilkas betydelse de ega rum. Några af dera äro egendomliga nog, for att
förtjena närmare omnämnas.
Julen är Svenska folkets gladaste högtid, och flera af de bruk som då iakttagas af
allmogen leda sin upprinnelse ifrån den tid, då samma högtid var den största af de hedniska
offerfesterna under året. Redan på eftermiddagen om julaftonen afstadna alla göroraål; allt
är då blankskuradt, fejadt och upputsadt. Bonden ocli hela hans hus afläggersin arbetsdrägt,
kreaturen förses med ymnigare och bättre foder, och sjelfva småfåglarne hugnas med några
sädeskärfvar, hvilka en from sed uppsätter på stänger, fästade vid husgaflarne. Golfvet beströs
med halm, och från härden uppflammar en sprakande stockeld, omkring hvilken husets hjon
samlas till glam och lekar. Husmodern sömmar några sting på ett kläde, på det »jungfru
Maria måtte få hjelp till barnkläder«». Ändtligen dukas bordet med alla de rätter som huset
förmår, och med brinnande ljus för hvar och eu af husets hjon. Främst lysa uppstaplade torn
af stora och fina brödbullar, öfverst på hvilka man i vissa provinser brukar lägga ett med
bilder af hvarjehanda åkerbruksredskap utsiradt bröd, kalladt »plogkakan», hvilket sedan
förvaras till våren, då det förtäres på åkern af de på plogåsen sittande arbetarne. Ibland rätterna
felas sällan den stekta julgrisen, eller åtminstone den väldiga fläskskinkan, ett minne af Freyrs
eller löftets galt, som under de fordna jularne frambars for våra hedniska förfäder. Fattigare
folk låta julgalten representeras af ett bröd, bakadt i form af en djurbild. Lutfisken och gröten
äro äfven oumbärliga, och af den sednare njuter ingen gernaförr, än han sammansatt ett rim
deröfver, hvilket kallas att »rimma för gröten». Afsjungandet af en julpsalm förgätes sällan, och
minst af allt får man glömma aftonbönen och tillsynen att dörrame äro väl stängda, ty julnatten
är trollens högtid, då de hafva magt att intränga i husen för att åtkomma julkosten och tillställa
hvarjehanda upptåg, för att härma de kristnas bruk. Denna natt är fruktansvärd äfven för
de dödas genfärd, men förstår man sig rätt på saken, kan man då få reda på sitt framtida öde.
Redan i hanegälden om julmorgonen är allt på bygden i lif och rörelse. Sådane scener,
som en frisk klar julmorgon erbjuder i en nordisk skogsbygd, höra till de mest utomordentliga.
Redan klockan 5 upplyses nejden af otaliga sprakvedsbloss, som i ständig rörelse framglänsa
från alla håll. De tillhöra festligt prydda skaror, som skynda till den rikt upplysta kyrkan
för att bevista julottan. Är föret godt, hvimla vägarne af frustande slädtrafvare, och luften
fylles af bjellerklang och muntra rop. Vid framkomsten bildas af de medförda blossen ett
stort bål på kyrkvallen, hvilket flammar under hela gudstjensten. När denna är väl slutad,
gäller det att hafva en snabbfotad fåle för slädan, ty den som först hemkommer tros blifva
den förste i grannlaget, som får inberga årets bliivande gröda. Den öfriga delen af dagen
tillbringas inom hus, och ingen besöker då den andra.
Före gryningen annandagen samlas byarnes ungdom till häst, för att, efter en forntidssed,
anställa det så kallade »staffanske’t», en kappridt, vanligtvis till någon källa i en annan socken
eller by, der hästarne den dagen böra vattnas. Härunder afsjunges S:t Staffans visa, hvilken
anspelar på Helainglands apostel, Stefanus, som var en stor ryttare, och hvilken visa lyder:
»Staffan var en stalledr&ng,
Håll dig vil filan min:
Han vattnade sina filar fem;
Hjelpe Gud och Sancte Staffan!
Ingen dager synes &n,
Men stjernorna pi himmelen
De blinka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
