- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
320

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 74. Hemkomsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hörigheter. Det var sålunda som en skeppsbruten
Robinson landsteg i Cuxhafen, Hamburgs uthamn
vid Elbes mynning. Emellertid återfick han senare
solskärmen och lamadräkten, hvilka räddats från
vraket, så att han åtminstone hade något minne
af vistelsen på sin ö. I öfrigt var han vid sin
hemkomst lika fattig på gods och guld, som då han
lämnade fädernehärden.

Men detta vållade honom ingen hjärtesorg.

— Det är tydligen Guds vilja, tänkte han, alt
jag skall lefva af mina händers arbete och icke
af en hittad rikedom.

I Cuxhafen fick han veta, att hans fader ännu
lefde och var vid god hälsa, men att hans moder
för länge sedan gått hädan.

Detta budskap var ett svårt slag för Robinson.
Minnet af hans moder framträdde för hans själ
i fullt ljus. Han kom ihåg hennes outtröttliga
omsorger om honom, hennes ofta upprepade
förmaningar att fly det onda och välja det goda, och
han såg i andanom, hur hon år efter år med
modershjärtats förtröstan tåligt väntat på en
underrättelse om den förlorade sonen. Denna glädje
hade aldrig kommit henne till del. Nu insåg han
tydligare än någonsin förut hela vidden af sitt
felsteg — aldrig skulle det nu bli honom möjligt att
fullt godtgöra det. Den sorg, han förorsakat sin
moder, tyngde svårt på hans sinne. Endast läng^
tan och hoppet att åtminstone få återse fadern
uppehöll hans mod.

Då han på färden uppför Elbe kom så långt,
att han kunde se den täta skogen af master i
Hamburgs hamn, de många tornen och
kyrkspi-rorna, grät han af glädje. Hur mycket hade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddkruse/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free