- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
162

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huggeriet det, hvartill jag hade de minsta anlag, och
jut-omdess saknade jag alla erforderliga verktyg.

Under flera dagar sftg jag mig om efter en sten,
som vore nog stor och fast, för att omskapa den till en
mortel, men fann endast klippstenar, som jag dels icke
kunde stycka, dels icke förarbeta. Stenartema på öa
voro utomdess icke nog hårda, utan af sandig
beskaffenhet, som gjorde dem oförmögna att emotstå verkan
af en tung stöt, hvarförutan sandpartiklar alltid skulle
ha kommit med ibland säden.

Jag öfvergaf derföre detta projekt ooh uppsökte i
stället en Renlig brädkloss, som var mycket lättare att
finna, och i hvilken jag efter mycket besvär brände ett
hål, i likhet med de amerikanska vildames sätt vid
förfärdigandet af deras piroger.

Af det förr omnämnda jemträdet gjorde jag
sedermera en stöt, hvarefter jag undangömde mina redskaper
till nästa skörd.

Den nästföljande svårighet, jag hade att öfrervinna,
bestod i förfärdigandet af en hårsikt» ty utan en sådan
kunde jag icke gema använda mitt nyöl till bakning.

Under flera månader grubblade jag härpå, ty jag
saknade allt dertill erforderligt, och mitt linne var
alldeles söndertrasad! Jag hade väl gethår, men förstod
mig hvarken på att spinna eller väfva dem, och äfven
om jag det kunnat, felades mig de nödvändiga redskapen.

Jag var alldeles rådlös, men på en gång erinrade
jag mig några halsdukar af kallikå eller musslin, som
jag hittat på fartyget bland matrosernas kläder. Dessa
klippte jag sönder och fick sålunda flera smärre siktar,
som temligen väl egnade sig till det afsedda behofvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free