Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 TJUGUÅTTONDE KAPITLET
»Och hennes bror?» tillade d’Artagnan tveksamt.
»Hennes bror?» sade Athos.
»Ja, prästen?»
»Åh, jag spanade efter honom för att hänga honom också,
men han förekom mig, han hade dagen förut lämnat sin
prästgård.»
»Vet man då inte, vem den uslingen var?»
»Det var förmodligen den skönas första älskare och med-
brottsling, en snygg pojke, som kanske givit sig ut för att
vara präst för att kunna gifta bort sin älskarinna och skaffa
henne en betryggad ställning. Men jag hoppas att han blivit
rådbråkad.»
»Ack, min Gud, min Gud!» utbrast d’Artagnan bestört
över denna förfärliga historia.
»Men så smaka då på den här skinkan, d’Artagnan, den
är utsökt», sade Athos och skar en skiva och lade den på
den unga mannens tallrik. »Stor skada att det inte finns
mer än fyra skinkor sådana som den här nere i källaren,
eljest skulle jag ha druckit femtio buteljer till.»
D’Artagnan kunde icke längre uthärda ett samtal, som
kunde ha gjort honom galen ; han lutade huvudet i sina båda
händer och låtsade somna.
»De unga karlarna förstå sig icke längre på att dricka»,
sade Athos med en medlidsam blick på honom, »och ändå är
den här en bland de bättre!...»
28.
ÅTERFÄRDEN
D’Artagnan kände sig fortfarande alldeles överväldigad
av vad Athos anförtrott honom, men emellertid föreföll
honom ännu många saker i denna halva bekännelse täm-
ligen oklara; för det första hade den gjorts av en helt och
hållet berusad person till en som var det till hälften, och
likväl, trots det töcken, som ångorna av två eller tre bu-
teljer bourgogne sprida i en hjärna, hade d’Artagnan vid
uppvaknandet morgonen därpå varje Athos’ ord så livligt
i minnet, som om han skrivit upp dem i tankarna, alltefter-
som de gingo över vännens läppar. Men allt detta tvivel
kom honom endast att så mycket ivrigare längta efter viss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
